:: wikimiki.org ::
| Sverige |
Sverige
Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden.
Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).
Historia
Huvudartikel: Sveriges historia
Sveriges historia
Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland.
1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting.
Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard.
Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas.
Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.
Politik
Huvudartikel: Sveriges politik
Sveriges politik
Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år.
Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det.
Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet.
I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.
Geografi
Huvudartikel: Sveriges geografi
Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]]
Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning.
Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna).
Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr.
Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge
Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning
Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län
Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland.
Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.
Klimat
Huvudartikel: Sveriges klimat
Ekonomi
Huvudartikel: Sveriges ekonomi
Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.
Kända svenska företag
- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)
Infrastruktur
Flyg
I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.
Järnvägar
Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät
Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad.
Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.
Vägar
De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.
Demografi
Huvudartikel: Sveriges demografi
Sveriges demografi
Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige.
Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism.
Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man.
I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.
Kultur
- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur
Massmedier
: Huvudartikel: Massmedier i Sverige
Se även
- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige
Externa länkar
- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination]
Kategori:Europas länder
Kategori:Sverige
als:Schweden
fiu-vro:Roodsi
[[got:
Konstitutionell monarkiEn konstitutionell monarki är en statsform med en monark som statschef, men där denne har mer eller mindre begränsade befogenheter, tydligt reglerade i konstitutionen.
Konstitutionella monarkier
- Belgien
- Danmark
- Japan
- Nederländerna
- Nepal
- Norge
- Spanien
- Storbritannien, även Antigua och Barbuda, Australien, Bahamas, Barbados, Belize, Grenada, Jamaica, Kanada, Nya Zeeland, Papua Nya Guinea, Saint Christopher och Nevis, Saint Lucia, Saint Vincent och Grenadinerna , Salomonöarna och Tuvalu; (alla med samma statschef Elizabeth II av Storbritannien)
- Sverige
Jämför även
- Jordanien
- Liechtenstein
- Luxemburg
- Malaysia
- Marocko
- Monaco
- Thailand
Se även
- Personalunion
ja:立憲君主制
ko:입헌 군주제
ms:Raja berperlembagaan
zh-min-nan:Ū hiàn-hoat ê ông-kok
Skandinaviska halvön
På Skandinaviska halvön finns länderna Sverige, Norge och nordvästra Finland. Bergskedjan Skanderna, en del av den kaledoniska veckningen, utgör en stor del av halvön. Någon egentlig gräns mellan halvön och den europeiska kontinenten finns inte utan man brukar anta en ungefärlig linje mellan Kirkenes och Bottenviken.
Bergskedjan som dominerar den Skandinaviska halvön kallas Skanderna.
Se även
- Europa
- Skandinavien
Kategori:Europa
Kategori:Skandinavien
ja:スカンディナヴィア半島
ko:스칸디나비아 반도
zh-min-nan:Skandinavia Poàn-tó
Finland
Finland, fin. Suomi, är en republik i norra Europa. Finland är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen och det första nordiska land att införa euro som sin valuta. Det svenskspråkiga Åland utgör ett självstyrande landskap inom landet.
Historia
Huvudartikel: Finlands historia
Efter att under minst 700 år varit en del av Sverige erövrades Finland av den ryske tsaren Alexander I:s styrkor och blev ett eget storfurstendöme i personalunion med Ryssland 1808. De ryska tsarerna var storfurstar av Finland och var till en början välvilligt inställda till Finland och en tsar lär ha sagt att Finland var den enda del av hans rike som inte gav honom några problem.
Under första delen av 1800-talet uppstod i Finland liksom på så många andra håll en nationalistisk rörelse, och det finska språket, som tidigare inte haft någon officiell betydelse, gavs högre status. Så anses t ex boken Seitsemän veljestä (Sju bröder) av Aleksis Kivi som ett av de första litterära verken på finska. I denna nationalistiska strävan deltog många svenskspråkiga under parollen "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar". Man ville alltså på detta sätt försäkra sig om att Finland skulle förbli eget land med egna lagar (fortfarande långt in på 1900-talet gällde delar av 1734 års svenska lag i Finland) och egen regering (se vidare Finlands historia: Storfurstendömet).
I slutet av 1800-talet infördes det flera åtgärder som skulle knyta Finland närmare Ryssland och oroligheter utbröt. Den ryske generalguvernören dödades vid ett attentat. Efter att Ryssland förlorat första världskriget förklarade sig Finland självständigt den 6 december 1917.
I det självständiga Finland hade dock borgerliga och socialister svårt att komma överens och det finska inbördeskriget utbröt.
Under 1930-talet var relationerna till grannen i öster, Sovjetunionen, normala men inte hjärtliga. 1939 ställde Sovjetunionen territoriella krav på Finland som avvisades och Finland blev därför anfallet i det Finska vinterkriget.
Efter fredsslutet 1940 efter vinterkriget var revanschlusten stor och Finland knöt sig närmare stormakten i söder, Nazityskland. I samband med Operation Barbarossa anföll Finland Sovjetunionen ("fortsättningskriget") för att få Karelen åter men det stod snart klart att Tyskland skulle förlora och Finland tvingades till fred på Sovjets villkor.
Efter andra världskriget skedde en total omläggning av Finlands utrikespolitik av president Paasikivi där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende. Genom VSB-fördraget kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering.
finlandisering
Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.
Geografi
Huvudartikel: Finlands geografi
Finland gränsar i söder till Finska viken och Östersjön, och i väster till Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Landgränserna i norr vetter mot Sverige, Norge och Ryssland. I söder, på andra sidan Finska viken, finns grannlandet Estland.
Finland nämnts som "de tusen sjöarnas land", enär de är legio, speciellt i sydöstra Finland. I Österbotten och längs de västra kusterna är terrängförhållandena, på grund av landhöjningen, annorlunda. Kustområdena domineras av vida slätter.
Naturtillgångar: timmer, koppar, zink, järn, silver
Styrelseskick
Huvudartikel: Finlands politik
Finland är en republik. Republiken leds av presidenten som väljs i två omgångar vart sjätte år. Nuvarande president är Tarja Halonen sedan år 2000. Till presidentens (republikens president) uppgifter hör bland annat att stadfästa lagar och att leda utrikes- och säkerhetspolitken tillsammans med regeringen. Presidenten utnämner enskilda ministrar och höga tjänstemän, och befriar också dessa från deras uppgifter. Finland är en demokrati, med en folkvald riksdag. Finlands regering kallas statsrådet (fi. valtioneuvosto). Val hålls vart fjärde år i mars. Regeringen leds av en statsminister. Efter riksdagsvalet utser presidenten (efter att ha samtalat med riksdagens talman och riksdagsgruppernas ledare) en statsministerkandidat till riksdagen som antingen godkänner kandidaten eller förkastar förslaget. Efter detta utnämns statsministern av presidenten och tillsammans utser de regeringen, som sedan godkänns av riksdagen. På senare år (efter Mauno Koivisto) har statsministerns makt ökat vilket har lett till att statsministern numera har en makt som motsvarar Sveriges statsminister.
Inom Finland utgör Åland ett demilitariserat och självstyrande landskap. Åland är även enspråkigt svensktalande, vilket innebär att det är den enda del av landet där finska inte har officiell status. För den områdesvisa statliga förvaltningen är landet i övrigt indelat i sex län, där också Åland räknas in som ett län. Länen indelas i landskap. I Finland finns både historiska landskap, vilka har ungefär samma ställning som de svenska landskapen, och moderna landskap, vars gränser fastställts av staten. De moderna landskapen har även vissa uppgifter. Lokalförvaltningen handhas av kommuner som producerar bastjänster för invånarna, bl.a. utbildning, social- och hälsovårdstjänster, samhällsteknik och miljötjänster. De kommunala beslutsfattarna väljs vart fjärde år i kommunalvalet. Kommunernas antal är 431, av vilka 113 är städer.
Finlands huvudstad är Helsingfors (fi. Helsinki), vilken även är landets största stad. De största städerna därefter är i ordningsföljd; Esbo (fi. Espoo), Tammerfors (fi. Tampere), Vanda (fi. Vantaa) Åbo (fi. Turku) och Uleåborg (fi. Oulu). Esbo och Vanda utgör tillsammans med Helsingfors och Grankulla (fi. Kauniainen) en sammanhängande stadsbildning (huvudstadsregionen eller Stor-Helsingfors).
Demografi
I Finland bor finländare, varav en minoritet, ca 6 %, är svenskspråkiga. Många svenskspråkiga finländare skiljer noggrant mellan finländare (ett samlingsbegrepp för alla som bor i eller kommer från Finland), finnar (de som har finska som modersmål), och finlandssvenskar (finländare som har svenska som modersmål). I de norra delarna av landet bor samer. På senare tid har även en omfattande invandring från det forna östblocket skett, främst av personer med anknytning till finskt språk eller finsk/karelsk/ingermanländsk kultur.
84 procent av finländarna är medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Trots detta är finländarna ett relativt sekulariserat folk (likt svenskarna) och det religiösa engagemanget inskränker sig vanligen till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Engagemanget i dessa riter är dock mycket stort; 90% av alla nyfödda döps och 90% av alla ungdomar konfirmeras (att jämföra med situationen i Sverige där 70% av alla nyfödda döps och ca 55% av alla ungdomar konfirmeras). Den finska evangelisk-lutherska kyrkan upplever inte något större medlemstapp. Drygt 1 procent av finländarna hör till den ortodoxa kyrkan, som också har ställning som statskyrka. Statskyrkorna är inte, i motsats till Svenska kyrkan, skilda från staten.
- Befolkningens medelålder: 40,3 år
- Religion: lutheraner 84 %, ortodoxa 1 %, ingen 13 %, annan 1 % (2003)
Industri
Den finska industrin har precis som den svenska historiskt varit knuten till skogs- och pappersindustrin. Den finska verkstadsindustrin har inte varit inriktad på samma tunga verkstadsindustri som den svenska. Efter kriget med Sovjetunionen tvingades Finland betala stora krigsskadestånd men fick samtidigt en stor handelspartner. Under 1950-talet slog den finska industridesignen igenom internationellt och företag som Marimekko, Iittala och Fiskars har fortsatt i den traditionen. Fiskars är ett tydligt exempel på finsk industri där industridesignen lett till framgångar och där produkten varit av det mindre slaget (knivar, saxar).
I slutet av 1960-talet etablerade Saab-Scania personbilstillverkning i Nystad (fi. Uusikaupunki). Idag är fabriken i Nystad en legotillverkare för personbilsindustri och har bl.a. tillverkat för Opel och Porsche. Finland har inte haft en egen personbilsindustri men har lastbils- och traktortillverkning (Valmet, Sisu).
Under 1990-talet blev Nokia den finska industrins stora motor och hade en viktig del i den finska ekonomins återhämtning efter den ekonomiska krisen som Sovjetunionens kollaps orsakade.
Se även
- Finlands presidenter
- Kommuner i Finland
- Län i Finland
- Lista över Finlands städer i storleksordning
- Alfabetisk lista över Finlands städer
- Sisu
- Finsk mytologi
Externa länkar
- [http://www.tpk.fi/svenska/ Republiken Finlands Presidents officiella hemsida]
- [http://www.government.fi/vn/liston/base.lsp?k=sv Statsrådets (regeringens) officiella hemsida]
- [http://www.eduskunta.fi/rfakta/index01.htm Finlands riksdag]
- [http://www.defmin.fi/index.phtml/lang/2/topmenu_id/88/menu_id/88/fs/12 Försvarsministeriet]
- [http://www.terra.es/personal2/monolith/finland.htm Finlands ledare (presidenter, talmän, partiledare...)]
Kategori:Europas länder
Kategori:Finland
fiu-vro:Soomõ
[[got:
Danmark
Danmark är en konstitutionell monarki i norra Europa. I realiteten styrs Danmark av det danska Folketinget, där Anders Fogh Rasmussen för tillfället är statsminister.
I Danmark lever det cirka 5,5 miljoner människor, varav nästan en fjärdedel i huvudstaden Köpenhamn.
Danmark består administrativt av 14 amter och 275 kommuner. Dessutom är Färöarna och Grönland en del av kungariket Danmark, men båda är självstyrande enheter.
Danmark är medlem i EU, OECD, NATO, FN och många andra internationalla organisationer.
Danska språket
I Danmark talas danska - vilket tillhör den germanska språkgruppen, som innehåller språk som tyska, engelska och de nordiska språken (utom finska, som tillhör en annan språkfamilj).
Danska består av många dialekter som tydligt anger från vilken del av landet personen kommer. Riksdanska är det officiellt erkända danska språket som används i TV, radio och i undervisning. Vidare talas färöiska, grönländska (en dialekt av Inuit) och tyska (liten minoritet).
Danmarks historia
Huvudartikel: Danmarks historia
Danska regenter
Danmark har näst efter det japanska kejsarhuset den äldsta obrutna regentlängden i världen. Gorm den gamle räknas som den första historiskt dokumenterade kungen. Hans uppgivna företrädare kan med varierande styrka hållas för sannolika, men endast ett fåtal, Godfred, Harald Klak och Hårik kan styrkas i historiska källor.
Sedan 1972 är Margrethe II av Danmark Danmarks regent.
Danmarks geografi
Danmark är indelat i 16 amter och 271 kommuner.
Kommuner efter antal invånare (år 2003):
# Köpenhamn - 501 285
# Århus - 291 258
# Odense - 184 308
# Ålborg - 162 521
# Frederiksberg - 91 435
# Esbjerg - 82 314
# Gentofte - 68 314
# Kolding - 62 747
# Randers - 62 252
# Gladsaxe - 62 006
# Helsingør - 60 569
# Herning - 58 823
# Horsens - 57 651
# Vejle - 55 553
# Silkeborg - 53 888
# Roskilde - 53 472
# Lyngby-Tårbæk - 51 344
Lyngby-Tårbæk
Danmark består geografiskt av halvön Jylland och 405 namngivna öar, varav de 82 är bebodda. Danmark ligger i Nordeuropa, med havet som granne, Östersjön och Nordsjön och ligger norr om Tyskland och väster om Sverige. De två väsentligaste öarna är Själland och Fyn. Huvudstaden Köpenhamn ligger på Själland.
Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, Färöarna och Grönland.
Geografiska koordinater: 56 00 N, 10 00 Ö.
Danska öar efter invånartal 1 januari 1997:
# Själland - 2 033 467
# Fyn - 438 521
# Amager - 151 593
# Lolland - 71 473
# Als - 51.268
# Bornholm - 44.924
# Falster - 42 902
# Mors - 23 028
# Langeland - 14 708
# Mön - 10 368
# Ärö - 7 600
# Tåsinge - 6 256
# Samsö - 4 331
# Thurö - 3 638
# Fanö - 3 241
# Läsö - 2 362
# Bogö - 1 014
# Fur - 999
# Orö - 936
# Römö - 805
# Fejö - 625
# Jegindö - 548
# Sejerö - 405
# Agersö - 279
# Strynö - 211
# Femö - 204
# Enö - 203
# Aarö - 199
Fakta
- Gränssträckning på land totalt: 68 km
- Landsgränser: Tyskland 68 km
- Kustlinjer: 7 314 km
- Klimat: Tempererat; fuktigt och dimmigt; milda vintrar och kall sommar.
- Terräng: lågt och platt med lätt kuperade marker.
- Höjdskillnad:
- Lägst: Lammefjorden, -7 m
- Högst: Yding Skovhöj, 173 m
- Naturresurser: petroleum, naturgas, fisk, salt, kalksten, sten, grus och sand.
- Jordfördelning: (1993)
- Brukad jord: 60 procent
- Skog och liknande: 10 procent
- Annat: 25 procent
- Obrukat landområde: 4 350 km²
- Naturrisker: Översvämningar är ett problem i vissa delar av landet, t.ex. delar av Jylland samt längs Lollands sydkust. Dessa områden skyddas från havet med ett system av dämningar.
- Ekologi:
- Under debatt - luftföroreningar, förorening från bilar och kraftverk.
- kväve- och fosforförorening av Nordsjön.
- dricksvatten- och grundvattensföroreningar pga. jordbruk och pesticida rester.
Kommunikationer
Flyg
Köpenhamn har den internationella flygplatsen Kastrup varifrån ett stort antal flygbolag opererar. Mest dominerande är SAS men flera andra finns också. Kastrup har dessutom goda förbindelser med järnväg till både övriga Danmark och med Skåne.
Järnvägar
Järnvägarna är väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är hög. Tågen har också en mycket hög standard, bland det bästa i Europa. De flesta tågen är moderna. Järnvägsnätet når ut till Sverige och Tyskland. Tätaste internationella trafiken är den som går från Köpenhamn mot Malmö som mer fungerar som lokal trafik än som internationell. Det danska järnvägsnätet är också tätt integrerat med Skåne genom Öresundsbron. En brist med det danska järnvägsnätet finns dock. Det är enbart ett fåtal banor som är byggda för elektrisk drift. Det handlar egentligen enbart om ett antal banor på Själland och de banor som går till Sverige och Tyskland. Från tyska gränsen i södra Jylland går en bana med eldrift som går via Fyn och Själland till Öresundsbron. Detta för att den ofta fungerar som transit mellan Sverige och Tyskland. I övrigt saknar det danska järnvägsnätet eldrift och tågen går därför med diesel.
Vägar
Vägnätet är bra utbyggt. Vägarna har hög standard och är bra underhållna. Även de mindre vägarna är ofta i gott skick. Danmark har också byggt ut motorvägar i en omfattning så att de utgör stamvägarna i landet. Motorvägarna sträcker sig dessutom till både Sverige och Tyskland. Genom både Öresundsbron och Stora Bältbron finns det en motorvägsträcka som kan användas som transitmotorväg mellan Sverige och Tyskland. Det går även motorväg till Norra Jylland och till Esbjerg. En motorväg med internationell trafik som används i stor omfattning är motorvägen från Köpenhamn till Malmö.
Politik
Danmark är liksom Sverige och Norge en konstitutionell monarki. Parlamentet heter Folketinget.
Sport
Fotboll, simning, badminton och handboll är populära sporter i Danmark.
Övrigt
Öresundsbron är en numera en viktig del i Danmarks kommunikationer
Kända danskar
- H.C. Andersen
- Niels Bohr
- Tycho Brahe
- Lars Fredriksen - gitarrist i Rancid
- Søren Kierkegaard
- Lars Ulrich - trummis i Metallica
Se även
- Danska formgivare
- Danmark/Regentlängd
- Dannebrogen
Externa länkar
Kategori:Europas länder
Kategori:Danmark
als:Dänemark
fiu-vro:Taani
ja:デンマーク
ko:덴마크
ms:Denmark
simple:Denmark
th:ประเทศเดนมาร์ก
zh-min-nan:Dan-kok
Öresundsbron
Öresundsförbindelsen eller i dagligt tal Öresundsbron är en 15,9 km lång spektakulär förbindelse över/under Öresund mellan Malmö och Köpenhamn.
Förbindelsen består av en dubbelspårig järnväg och en fyrfilig motorväg. Motorvägen är för övrigt en europaväg med vägnummer E20.
Från Lernacken strax söder om Malmö är det en 7,85 km lång bro över Öresund (varav 5,35 km i Sverige), fram till den 4,05 km långa konstgjorda ön Pepparholm (strax söder om Saltholm) varefter vägen går ner i en 4,05 km lång tunnel under Öresund, för att därefter dyka upp på Amager vid Kastrups flygplats. Brodelen består av två plan där järnvägen går under motorvägen. På Pepparholm svänger järnvägen ut från motorvägen och går ett stycke ifrån motorvägen (detta syns tydligt på bilden). Vid nedfarten till tunneln viker järnvägen in och lägger sig alldeles intill motorvägen. Tunneln består av fyra separata rör som ligger intill varandra i sidled.
Öster om bron går motorväghalvorna i sär och järnvägen dyker upp mellan körfälten. På detta vis går järnvägen förbi betalstationen samt ytterligare några kilometer österut.
Anledningen till att förbindelsens sista bit till Danmark går i en tunnel, är att en hängbros höga spann skulle kunna utgöra en fara för lufttrafiken till Kastrups flygplats. Som övergång från bro till tunnel byggdes den konstgjorda ön Pepparholmen. Ett alternativ till en konstgjord ö hade varit att använda den närbelägna ön Saltholm istället, men denna bedömdes ha en skyddsvärd natur och var dessutom klassad som naturreservat.
Öresundsförbindelsen invigdes den 1 juli år 2000 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Margrethe II av Danmark.
Se även
- Stora Bältbron
Externa länkar
- [http://osb.oeresundsbron.dk/frontpage/?lang=46 Öresundsbrokonsortiet]
- [http://www.algonet.se/~hogman/Oresundsbron.htm Öresundsbron, bilder m.m.]
- [http://www.highways.dk/danmark/broer/oresundsbro.php Dansk hemsida om Öresundsbron]
- [http://en.structurae.de/structures/data/index.cfm?ID=s0000333 Structurae: Øresund Bridge] (in English)
Kategori:Öresundsregionen
Kategori:Broar i Europa
Kategori:Broar i Sverige
Kategori:Motorvägar
Kategori:Järnvägar
Kategori:Tunnlar
BottenvikenInnanhav, inre delen av Bottniska viken, norr om Bottenhavet och Norra Kvarken, mellan Finland och Sverige. Ganska grund. Fryser mestadels till under vinterhalvåret.
- Svenska strömmar - till Bottenviken och Kvarken
- Finska strömmar - till Bottenviken och Kvarken
Kategori:Europas innanhav
Kategori:Östersjön
Östersjön
Östersjön är ett ca 413 000 kvadratkilometer stort och upp till 459 meter djupt innanhav med bräckt vatten i norra Europa. Det gränsar i väster till Danmark och Sverige, i öster till Finland, Ryssland, Estland, Lettland och Litauen, i söder till Polen och Tyskland.
Utfartsleder är genom Öresund och Stora Bält. Vid Åland avgränsas ett särskild bäcken som kallas Bottenhavet. Vid Umeå finns ännu ett smalt ställe, Norra kvarken, som skiljer Bottenhavet från Bottenviken. Från den egentliga Östersjöns norra del sträcker sig åt öster Finska viken (finska: Suomen lahti) mellan Finland och Estland. Vid stränderna och i skärgårdarna är Östersjön på vintern täckt med is. Bottenviken är ofta helt isbelagd, likaså de inre delarna av Finska viken. Stora Bälten och Öresund var tidigare ofta sammanfrusen med driftis och packis. 1658 tågade Karl X Gustav med en svensk armé över Bälten.
Stora öar: Gotland, Öland, Bornholm, Dagö, Ösel, Åland, Rügen
Geologisk utvecklingshistoria
När inlandsisen drog sig tillbaka, för ungefär 12 000 år sen, var Östersjön ett hav med delvis helt andra konturer än idag. Genom landets höjning avspärrades småningom dess portar, och Östersjön blev en sötvattensjö. Först därefter öppnades genom landsänkning i sydväst de nuvarande avloppen som blev i början både bredare och djupare än idag, varigenom Atlantens saltvatten fick bättre tillträde. Genom ny landhöjning blev avloppen åter förträngt, vilket medför vattnets alltjämt pågående sakta utsötning. Kringliggande länders nivåförändringar pågå fortfarande med ett höjningsmaximum vid ångermanländska kusten.
Övergödning
Östersjön har under senare delen av 1900-talet drabbats av en kraftig övergödning genom tillförsel av fosfor och kväveföreningar. När närningsämnen tillförs ökar tillväxten, vid vissa förhållanden som algblommning, varefter dött organiskt material faller till botten. Där förbrukas syret av nedbrytare, och syrebrist uppstår. I den anaeroba miljön bildas svavelväte vilket leder till döda bottnar och att tidigare bundet fosfor frisläpps som förvärrar situationen. Dessutom ligger vattnet i Östersjön i två skikt med lite blandning. Överst ligger ca: 5 m bräckt vatten och under detta ligger det undre lagret med saltare vatten. Då östersjöns utlopp genom Öresund inte är så djupt är utbytet av vattnet i det undre lagret bristfällig med låg syresättning som följd. Östersjön är således ännu värre drabbat av syrebrist till följd av övergödning. Miljöproblemen i Östersjön är allvarliga.
bild:Algblommning_1.JPG|Ölands ostkust, sommaren 2005
Bild:Algblommning_2.JPG|Dito
Se även
- Östersjöprovinserna
- medelhav
Externa länkar
- [http://maps.grida.no/baltic Baltic Environmental Atlas: interaktiv karta över hela regionen]
Kategori:Europas innanhav
Kategori:Östersjön
ja:バルト海
ko:발트 해
simple:Baltic Sea
th:ทะเลบอลติก
KattegattKattegatt, da. Kattegat, är ett havsområde norr om Själland. Det avgränsas i öster av den svenska västkusten (till största delen Halland), i norr av Skagerrak, i söder av Själland, Stora och Lilla Bält samt Öresund och i väster av Jylland. Gränsen mot Skagerrak går längs en linje mellan Skagens norra udde och Pater Nosterskären nordväst om Marstrand.
Öar i Kattegatt
- Anholt
- Brännö
- Hallands Väderö
- Hesselö
- Hönö
- Læsø
- Marstrand
- Styrsö
- Vinga
- Öckerö
Kategori:Hav
ja:カテガット海峡
simple:Kattegat
ÖresundÖresund är ett sund mellan Skåne i Sverige och Själland i Danmark. Öresund är en viktig farled för fartyg. Öresund korsas i söder av Öresundsförbindelsen mellan Köpenhamn och Malmö sedan 1 juli 2000. Öresundsförbindelsen utgörs av både en järnväg och en motorväg.
Öar: Ven, Amager, Saltholm, Pepparholm.
Se även
- Öresundsspärren
Kategori:Sund
Kategori:Öresundsregionen
Kategori:Östersjön
Norden
Norden är ett sammanfattande namn för länderna Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Länderna samarbetar genom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. Idag är Sverige, Danmark och Finland medlemmar i EU vilket har gjort att Nordiska rådet har tappat en stor del av sin ursprungliga betydelse. Norge och Island är med i EES och Schengensamarbetet.
Till Norden räknas även öarna:
- Åland, som är en del av Finland
- Färöarna, som är en del av Danmark
- Grönland, som är en del av Danmark
- Svalbard, som är en del av Norge
- Jan Mayen, som är en del av Norge
Politisk historia
1/ Nybyggarna på Färöarna och Island var av nordiskt och keltiskt ursprung.
Se även
Jan Mayen
- Europa
- Baltikum
- Skandinavien
- EU
Kategori:Europa
Kategori:Norden
ja:北欧諸国
ko:노르딕 국가
zh-min-nan:Pak-kok
Göteborg
:Denna artikel handlar om staden Göteborg. För kommunen med det officiella namnet Göteborgs Stad, se Göteborgs kommun. För andra betydelser, se Göteborg (olika betydelser).
Göteborg är Sveriges näst största stad med nästan en halv miljon invånare och Nordens femte största stad. Residensstad för Västra Götalands län. Även stiftsstad i Göteborgs stift.
Belägen på båda sidor om Göta älv, vid älvens mynning i Kattegatt. Göteborgs riktnummerområde 031 omfattar förutom Göteborgs kommun även Mölndals kommun, Partille kommun och västra delen av Härryda kommun. Storstadsregionen Storgöteborg har 817 000 invånare.
Storgöteborg i Majorna.]]
Historia
Huvudartikel: Göteborgs historia
Under medeltiden var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt. Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fyra mil uppströms. På 1300-talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År 1473 byggdes staden Nya Lödöse som en mer havsnära ersättare till Lödöse.
I början av 1600-talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning vilket ledde till att staden Göteborg grundades år 1621 efter några års byggande. Staden blomstrar från mitten av 1700-talet fram till början av 1800-talet, bland annat på grund av Ostindiska kompaniet och det gynsamma läget under Napoleonkrigen. Göteborg växer som industri- och handelsstad under slutet av 1800-talet och utvecklas under 1900-talet till en stor varvsstad.
Efter att varven lades ner blev Göteborg viktigare ur evenemangssynpunkt och återigen för handlarna. Stora utländska kedjor väljer att etablera sig i Göteborg pga. det gynsamma läget och för att hyran är betydligt lägre än i Mälardalen.
Vänorter och systerstäder
Göteborg har fyra vänorter och två systerstäder.
Göteborgs stadsdelsområden
Kina
Göteborg har som många andra svenska städer sedan lång tid använt församlingar som administrativ indelning. År 1883 bestod Göteborgs stad av sex församlingar, idag finns det 36 stycken. Stadens användning av församlingarna som indelning är tänkt att försvinna.
För statistiska ändamål tog kommunen på femtiotalet fram en indelning i basområden. Basområdena är små, bara några kvarter stora och har inte namn utan nummer. Basområdena samlas ihop i primärområden som har storleken av en stadsdel.
Innan indelningen i bas- och primärområden användes en indelning i 52 stadsdelar. Denna indelning kvarstår, idag finns det 83 stadsdelar, men används ej administrativt utan fyller en historisk funktion.
Stadsdelsnämnderna är den mest betydelsefulla indelningen. Eftersom skola och omsorg administreras enligt denna indelning har det en faktisk betydelse för invånarna i vilket stadsdelsnämndsområde de bor. Göteborg är uppdelat i 21 stadsdelsnämnder, de flesta tillräckligt stora för att omfatta flera stadsdelar. Varje stadsdelsnämnd består av flera primärområden. Benämningen stadsdelsområde används inte av Göteborgs stad utan både styrande nämnden och området benämns stadsdelsnämnd (SDN). Själva nämnden är politiskt tillsatt med lika sammansättning som kommunfullmäktige. Ordförandeposterna i de 21 nämnderna är även de fördelade enligt fullmäktiges sammansättning.
Arkitektur & Byggnadsverk
Örgryte |right]]
- Centralstationen
- Centralhuset
- Feskekôrka (Fiskekyrkan)
- Götatunneln, Invigning 17 Juni 2006
- Göteborgsoperan
- Göteborgs rådhus (tillbyggnaden av Gunnar Asplund)
- Göteborgs Konserthus
- Kronhuset
- Landshövdingehus exempelvis på Hisingen, i Majorna och Vasastaden
- Masthuggskyrkan
- Nya Elfsborg
- Partihallsförbindelsen, Byggstart beräknad till 2006
- Pedagogen
- Rya Kraftvärmeverk, klar 2006
- Sannaskolan
- Skansen Lejonet
- Skanskaskrapan (Läppstiftet)
- Sveahuset
- Älvsborgsbron
- Älvsborg
- Örgryte trädgårdsstad
Broar & Tunnlar
- Angeredsbron
- Göta Älvbron
- Lundbytunneln
- Hisingsbron
- Marieholmsbron
- Marieholmstunneln, Ej finansierad
- Tingstadstunneln
Infrastrukturprojekt
- Nordlänken
- Västlänken
Sevärdheter och museer
Huvudartikel: Lista över hotell i Göteborg.
I Göteborg finns flera storhotell, bland annat:
- Hotel Gothia Towers
- Elite Plaza Hotel
- Elite Park Avenue Hotel
Köpcentrum
- Nordstan, Sveriges ledande köpcentrum på 60 000 kvadratmeter belägen mitt i centrum.
- Frölunda torg, Frölunda
- Arkaden, Centrum
- Backaplan, Hisingen
- Bäckebol Homecenter, Hisingen
- K-Center, Kållered
- Eken Center, Kållered
- Kompassen, Centrum
- Partille köpcentrum, Färdigt april 2006
- Femmanhuset, Centrum
Göteborgsklubbar på elitnivå
- Superserien (amerikansk fotboll)
- Göteborg Marvels
- Elitserien i badminton
- Askims BC, Göteborgs BK, Västra Frölunda BK, Vårvindens BMK
- Elitserien i bowling
- BK Joker, Team Pergamon
- Elitserien i bowling damer
- Örgryte IS
- Boxning
- Angered Boxing Club, Hisingens Boxningsklubb
- Damallsvenskan
- Kopparbergs/Göteborg FC
- Fotbollsallsvenskan
- GAIS, IFK Göteborg, BK Häcken, Örgryte IS
- Superettan
- Qviding FIF
- Friidrott
- Örgryte IS
- Elitserien i handboll
- Redbergslids IK, Önnereds HK
- Elitserien i handboll damer
- Kärra HF, Kv. IK Sport, Önnereds HK
- Sweden Inline Hockey League
- Duffy InLine Hockey, Göteborg Revolution Inliners, Jokers IHC, Landvetter Jets
- Elitserien i innebandy
- RBK Göteborg, Pixbo, IBF Älvstranden
- Elitserien i ishockey
- Frölunda Indians
- Orientering
- IFK Göteborg Orientering, Göteborg-Majorna OK
- Segling
- GKSS
- Allsvenskan i speedway
- Kaparna
- Elitserien i squash
- Team Göteborg Squashklubb
Arenor och idrottsplatser
- Frölundaborg
- Gamla Ullevi
- Göteborgs Curlinghall
- Lisebergshallen
- Rambergsvallen
- Ruddalen
- Scandinavium
- Slottsskogsvallen
- Ullevi
- Valhalla idrottsplats
- Valhalla Sporthall
- Växthuset (baskethall)
Kultur och nöjen
Evenemang
- Bok & Biblioteksmässan
- EM-loppet Göteborg
- Gothia Cup
- Göteborg Basketball Festival
- Göteborg Film Festival
- Göteborg Horse Show
- Göteborgs Internationella Konstbiennal
- Göteborgs Jazzfestival
- Göteborgskalaset
- GöteborgsVarvet
- Partille Cup
- Vetenskapsfestivalen
- Volvo Ocean Race
- Gymnasiemässan
Kommande evenemang
- EM i friidrott 2006
Humor
Se göteborgshumor.
Transporter
Tåg
- Göteborgs centralstation
Flygplatser
- Göteborg-Landvetter flygplats, några mil öster om staden, på riksväg 40 mot Borås
- Göteborg City Airport (f.d. Säve).
Hamnen
Göteborgs hamn är Nordens största hamn.
Spårvagnar
Huvudartikel: Göteborgs spårväg
Göteborg är idag en av få städer i Sverige som har kvar sina spårvagnar. Idag trafikeras Göteborg av 13 spårvagnslinjer. Den senaste linjeutbygnaden invigdes 2003 och var spårutbyggnaden på Skånegatan, som går mellan Stampgatan via Ullevi och Scandinavium till Korsvägen. Under 2005/2006 kommer 40 nya spårvagnar tas i bruk efter många års förseningar.
Trafikhistoria
Göteborgs första spårvagnslinje var hästspårvägen mellan Brunnsparken och Stigbergsliden som invigdes 1879. Året efter förlängdes linjen till Drottningtorget. Ytterligare förlängningar skedde och kring år 1900 fanns 4 hästspårvagnslinjer:
- Brunnsparken - Stigbergsliden
- Brunnsparken - Redbergslid
- Brunnsparken - Slottsskogen
- Brunnsparken - Getebergsäng
1902 invigdes de två första elspårvagnslinjerna och samma år försvann hästspårvagnarna.
Utbildning
Gymnasieskolor
- Angeredsgymnasiet
- Bräckegymnasiet
- Burgårdens Utbildningscentrum
- Ester Mosessons gymnasium
- Frölundagymnsasiet
- Hvitfeldtska gymnasiet
- IHGR, International High School
- Katrinelunds och Bernadottegymnasiet
- Lindholmens gymnasium
- Motorbranschens Tekniska Gymnasium (MTG)
- Munkebäcksgymnasiet
- Polhemsgymnasiet
- Schillerska gymnasiet
- Slottsbergsgymnasiet
- Vingagymnasiet
Högskolor
- Göteborgs universitet (GU)
- Chalmers tekniska högskola (CTH)
Externa länkar
- [http://www.goteborg.se/ Göteborgs Stad]
- [http://www.goteborg.com/ Göteborg & Co]
Kategori:Sveriges städer
Kategori:Västra Götalands län
Kategori:Västergötland
Kategori:Bohuslän
-
Malmö
:Den här artikeln handlar om staden Malmö. Se även Malmö kommun.
Malmö är en tätort och stad i södra Skåne med omkring 270 000 invånare, vilket gör den till Sveriges tredje största stad. Staden är belägen vid kusten mot Öresund, omkring 20 kilometer från Köpenhamn. I tätorten ingår även statistiskt Arlöv i Burlövs kommun. Malmö är residensstad för Skåne län.
Malmö är en internationell stad. I Malmö talas cirka 100 språk och 164 olika nationaliteter finns representerade. 24 procent av Malmöborna är födda utanför Sverige.
Historia
:Huvudartikel: Malmös historia
Omkring 1200 börjar Malmö uppstå som ett fiskeläge vid Öresund. Det blir den viktigaste hamnen för den danske kungen när han ska ta sig från Köpenhamn till den då betydande staden Lund. Men framförallt kan han spärra av södra delen av Öresund genom att han kontrollerar hamnarna i både norr och söder. Malmö övertar mer och mer rollen som den viktigaste staden i Skåne från Lund och upplever under 1500-talet den första ekonomiska storhetstiden. Sankt Petrikyrkan från 1300-talet är nuvarande Malmös äldsta bevarande byggnad. Därefter kommer en del 1500-talsbyggnader i centrum. Malmöhus slott byggs under denna period.
Malmöhus
I samband med Roskildefreden 1658 hamnar staden utvecklingsmässigt i bakvatten. Först i slutet av 1700-talet, när Frans Suell tar initiativet till att bygga en riktig hamn i Malmö, ( se även Malmö hamn ) börjar staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.
Nu börjar det hända viktiga saker för Malmö. Södra stambanan får sin sydliga ändstation i Malmö, p.g.a. närheten till kontinentfärjorna och Köpenhamn. Det sker påpassligt nog ungefär samtidigt som utresevillkoren till Danmark lättas. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphör vid denna tid. 1870 passerar Malmö Norrköping som rikets tredje stad. En lång tid därefter finns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syns när fotbollslagen möts i Allsvenskan på 1950-talet. Men Malmö har sedan dess dragit ifrån Norrköping så rejält att det knappast är relevant att jämföra städerna längre.
Under samma tid, i mitten av 1800-talet, expanderar staden utanför kanalerna, som dock behålls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som Lugnet och Rörsjöstaden, avsedda för arbetarna respektive borgarna, börjar byggas.
En stor höjdpunkt är 1914 års Baltiska utställningen i Malmö. Likt dagens OS-arrangörer satsar man stort på att förbättra och bygga ut. Det byggs nya vägar och bostadsområden i Malmö. Framförallt är det nu som Pildammsparken invigs. Limhamn blir samma år en del av Malmö stad.
Staden fortsätter att växa under mellankrigstiden trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna tar makten i kommunfullmäktige 1919, en position de behåller i 66 år innan deras makt bryts 1985. Under samma tid tillkommer Bulltofta som blir stadens och Sveriges första riktiga flygplats.
Bulltofta
Efter andra världskriget kommer nästa tillväxtboom, som varar fram till 1970-talet och staden förändras åter rejält. Stadsdelar som Lugnet rivs. Caroli City, som av många kallas för Malmös största misstag, invigs 1973. Fram till 1980-talet rivs årligen stora bostadskvarter i olika skick överallt i staden. De lämnar stora "bombhål" efter sig. Än idag har delar av staden inte helt hämtat sig från den periodens rivningsvåg, även om man gör sitt numera för att bygga igen "bombhålen".
Det tillkommer nya bostadsområden som Lorensborg och Augustenborg, innan det blir dags för det sena 1960-talets mastodontbyggen Rosengård och Lindängen, som redan från början betraktas med viss skepsis. Men det är samtidigt en tid då Aqvakul och Malmö Stadion byggs. Kronprinsen kan numera ses som 1960-talets svar på Turning Torso. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Idag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, kampaniler och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.
Turning Torso
Under 1970-talet kommer kris efter kris och drabbar Malmö. Staden drabbas av en utflyttningsvåg som åderlåter staden på tusentals personer varje år. Det är framförallt medelklassens barnfamiljer som söker sig till nybyggda villaområden i Vellinge, Staffanstorp och andra småkommuner utanför Malmö eftersom Malmö kommun inte upplåter tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterar flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt börjar Kockums varv, under 1970-talet stadens största arbetsgivare, skära ned på antalet anställda, innan produktionen upphör helt 1986. Även andra industrier som textilindustrin och kalkbrottet i Limhamn påbörjar en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varar omkring 1975-1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggs bl.a. Sheratonskrapan vid Triangeln (numera Hilton) med glashiss i 20 våningar. En SAAB-fabrik byggs på samma område där Kockums en gång legat. När fabriken väl är igång läggs den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbas av lågkonjukturen 1991. SAAB-fabriken ersätts av Malmömässan istället.
Malmömässan
1990-1994 förvärras krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvinner när mycket av det som finns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin på Limhamn lägger ned. Stadens befolkning ökar dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid, beroende på en kraftig invandring från främst Jugoslavien, som befinner sig i inbördeskrig. De fyller de tidigare tomma lägenheterna och socialkontoret står för hyrorna.
1995 blir ett genombrottsår när krisen vänder. Under året påbörjas byggandet av Öresundsbron, vilket ger arbetstillfällen i en byggbransch som slagits hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutas även att Malmö får en från Lund fristående högskola med egna utbildningar. Det talas rentav om att Malmö högskola ska få bli ett eget universitet vilket glädjer lokalpolitikerna. Samtidigt bestäms även att hålla en bomässa, Bo00, som senare blir Bo01 och att Kockumskranen ska flytta från Malmö hamn.
Kockumskranen
2000 invigs Öresundsbron. 2001 hålls Bo01, som blir en ny stadsdel i Malmö. 2002 flyttas Kockumskranen till Sydkorea. Nedmonterandet av Kockumskranen blir symbolen för att det gamla "arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av Citytunneln som byggs för att underlätta tågtrafiken mellan Malmö och Köpenhamn, samt lokaltrafiken mot Ystad och Trelleborg. Framtiden upplevs av många som tveeggad i Malmö. Samtidigt som staden genomlevt en tillväxtperiod man inte sett sedan rekordåren på 1960-talet/1800-talet är fortfarande omkring var åttonde malmöbo arbetslös. Det är en segregerad stad med tydliga skillnader var folk bor. Ju närmre havet, desto rikare och vitare är befolkningen.
Under de senaste åren har kommunen samtidigt byggt en del villaområden i Husie och Riseberga för att försöka skapa en balans mellan östra Malmö och västra Malmö. Om det på 1950-talet handlade om arbetarklass och borgarklass är segregeringen idag mer mellan invandrare och svenskar. Andelen invandrare i Malmö är omkring 30% av befolkningen på 270070 invånare.
Stadsdelar
right
Huvudartikel: Malmös stadsdelar
- Centrum
- Fosie
- Husie
- Hyllie
- Kirseberg
- Limhamn-Bunkeflo
- Oxie
- Rosengård
- Södra Innerstaden
- Västra Innerstaden
Köpcentrum
- Mobilia
- Svågertorp
- Jägersro Center
- Caroli
- Handelskompaniet
Näringsliv
Den tunga industrin har tidigare varit betydande för Malmö. Bland annat varvsindustrin och Kockums har varit en central del i Malmös näringsliv. Idag är situationen annorlunda.
Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är logistik, detalj- och partihandel samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom bio- och medicinteknik, miljöteknik, IT och digitala media.
IT
I Malmö fanns år 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största år 1981. I 186 år ägdes den av familjerna Suell och Kockum. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, år 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.
Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig Frans Suell d ä den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.
Tobaksfabriken övertogs av Niclas Suell i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev Frans Suell d y. delägare.
Lorens Kockum som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av Frans Henrik Kockum, endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821-1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 okt 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.
Kommunikation
right
Vägar
Det går att komma till Malmö via E6, E20, E22, E65, Riksväg 11 och Länsväg 101. E20 går dessutom via Öresundsbron från Köpenhamn. E22 från Malmö till Lund är Sveriges äldsta motorväg och är byggd 1953.
Lokaltrafik
Lokaltrafiken i Malmö startade 1887 i form av hästspårvägstrafik, vilken drevs av det privatägda Malmö spårvägsaktiebolag. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via Stortorget och Gustav Adolfs torg till Södervärn. År 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via Drottningtorget till Värnhem och fyra år senare utbyggdes denna linje till Östervärns järnvägsstation. Hästspårvagnarna var gula.
År 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en hästomnibuslinje mellan Stortorget och Fridhem vilken drevs av Malmö Omnibusaktiebolag.
År 1905 kommunaliserades spårvägen och Malmö stads spårvägar (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september 1907 hade man färdigställt följande linjenät:
Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Södervärn, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Möllevången - Gustav Adolfs torg - Fridhem.
Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att hästomnibustrafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:
Linje 1: Lundavägen - Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden, linje 2: Hamnen - Gustav Adolfs torg - Ystadsvägen, linje 3: Ringlinien, linje 4: Gustav Adolfs torg - Limhamn, linje 6: Värnhem - Hohög, linje 7: Schougens bro - Frihamnen.
År 1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 år 1949. År 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg - Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid högertrafikomläggningen 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg - Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. År 1971 hade också MSS ändrat namn till Malmö Lokaltrafik (ML), som således bedrev all trafik med bussar.
Sommaren 2005 förändrades Malmös stadsbusslinjenät genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.
Trafikansvaret ligger numera hos Skånetrafiken, för vilket olika privata bussföretag kör, Swebus, Connex och Arriva. Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i Skåne. För regiontrafiken fin | | |
