Vietnamkriget

Vietnamkriget 1957–1975 hade sin bakgrund i det så kallade Indokinakriget 1946–1954 som ledde till att Vietnam blev självständigt men delades längs 17:e breddgraden i ett kommunistiskt styrt Nordvietnam under ledning av Ho Chi Minh och ett USA-orienterat Sydvietnam där Ngo Dinh Diem blev president 1955.

Upptrappningen

Val var tänkt att hållas 1956 och detta skulle skapa underlag för en återförening av landet. Till dess skulle Viet Minh förvalta den norra delen av landet och den sydvietnamesiska lydregim under Bao Dai, som Frankrike skapat, skulle förvalta den södra i avvaktan på valen. Bao Dai var Annams (det mellersta Vietnams) siste kejsare och hade lett en marionettregim under den japanska ockupationen. Men USA, som i krigets slutskede finansierat större delen av de franska krigskostnaderna, tänkte inte respektera överenskommelsen i Genève. USA var nämligen medvetet om att ett val skulle ge det kommunistledda Viet Minh makten. Den dåvarande amerikanske presidenten Eisenhower skrev senare i sina memoarer "Jag har aldrig talat eller korresponderat med någon som har minsta kännedom om indokinesiska frågor, som inte hållit med om att hade val hållits strax efter striderna, skulle kanske 80 procent av befolkningen ha röstat för kommunisten Ho Chi Minh som ledare hellre än statschefen Bao Dai". Detta var något som USA till varje pris ville förhindra. Det var för övrigt den röda tråden i alla de målsättningar som genom åren diskuterades av i Nationella säkerhetsrådet i USA. Till varje pris måste det strategiskt viktiga Sydostasien försvaras mot kommunistisk omstörtning. I strid med Genèveöverenskommelsen utropades med amerikanskt stöd den sydvietnamesiska "Republiken Vietnam" i oktober 1955. Bao Dai fick sparken av USA:s favorit, Ngo Dinh Diem, som installerade sig som president. Hans konservativa och korrupta regim blev snabbt impopulär. Diem svarade på protesterna med terror. Tusentals människor fängslades eller dödades. Först nu och som en reaktion på utvecklingen i södra Vietnam konfiskerade den kommunistiska regimen i Nordvietnam de privata företagens och köpmännens egendomar och upprättade en byråkratiskt styrd kommandoekonomi. De tog också initiativ till att skapa den nationella befrielsefronten (i Sverige kallad FNL efter sin franska förkortning) i Sydvietnam. USA fortsatte att trappa upp sina insatser. I slutet av 1961 fanns det drygt 1 500 amerikanska soldater i Vietnam, ett år senare nära 10 000. Trots att den alltmer avskydda Diem störtades med tyst amerikanskt bifall 1963, fortsatte den sydvietnamesiska regimen dock att försvagas.

Tonkinbuktsintermezzot

Tonkinbuktsintermezzot brukar ofta anges som det officiella startskottet för kriget. Den 4 augusti 1964 sägs ett antal nordvietnamesiska torpedbåtar helt oprovocerat ha angripit amerikanska krigsfartyg på internationellt vatten. Som en följd härav godkände kongressen den 7 augusti den så kallade Tonkinresolutionen, som gav presidenten fullmakt att vidta de åtgärder han fann nödvändiga. Med denna resolution bakom sig lät Johnson, med stöd från sina rådgivare, inleda bombningar av Nordvietnam och andra regelrätta krigshandlingar inom några månader. Uppgifterna går isär om exakt vad som hände i Tonkin-bukten den natten. De flesta anser att incidenten var framprovocerad och avsiktligt överdriven, men ytterligare andra hävdar att det aldrig hänt överhuvudtaget. Det anses dock allmänt att Tonkinbuktsintermezzot endast var en förevändning för USA att eskalera sitt engagemang i Vietnam, något de redan i förväg bestämt sig för. Nedan följer amerikanska flottans sentida version av samma händelse I slutet av juli 1964 patrullerade den amerikanska jagaren USS Maddox längs med Nordvietnams kust i syfte att inhämta underrättelser för sydvietnamesiska kusträder. Den 2 augusti anfölls jagaren, som befann sig på internationellt vatten, av tre nordvietnamesiska torpedbåtar. USS Maddox lyckades med hjälp av flygunderstöd från hangarfartyget USS Ticonderoga slå tillbaka anfallet och slå ut en av torpedbåtarna. USS Maddox fortsatte nu tillsammans med ytterligare en jagare, USS Turner Joy, sina patruller. Den 4 augusti sade man sig återigen vara under attack, men det har visat sig vara felaktigt.

USA går in i kriget på allvar

Några dagar efter Tonkinincidenten började USA bomba Nordvietnam. Snart anlände fler och fler rådgivare och under 1965 hade man sänt iväg 200 000 amerikanska soldater till Vietnam. Inget hjälpte, och man sände ytterligare 200 000 man 1966. I början av 1968 fanns det nära en halv miljon amerikanska soldater i Vietnam, förutom mer än 600 000 man i den sydvietnamesiska armén och tiotusentals soldater från Sydkorea, Thailand, Australien och Filippinerna. Under dessa år bombade USA både södra och norra Vietnam med förödande eldkraft. Stora områden i Sydvietnam förklarades vara "fria eldzoner" vilket innebar att alla som befann sig där betraktades som fiender – män, kvinnor och barn. Under namnet "Operation Fenix" mördade CIA sydvietnameser som misstänktes vara medlemmar av FNL. Över 20 000 personer dödades på detta sätt åren 1965–1968. Andra sattes i fängelse där de misshandlades och torterades. Det var delvis mot denna bakgrund som den amerikanske befälhavaren i Vietnam, Westmoreland, förklarade att han ansåg att segern nu var inom räckhåll. Efter kriget hävdade Internationella Röda korset att 65 000–70 000 personer hade utsatts för folkrättsstridiga övergrepp av de amerikanska och sydvietnamesiska fångvaktarna. Vid krigets slut hade över 7 miljoner ton bomber fällts över Indokina – mer än dubbelt så mycket som under hela andra världskriget inräknat både Europa och Asien. Flygplanen fällde även aerosoler för att förstöra träd och annan grönska. Samma gift – 2,4,5,T – visade sig även orsakade födelseskador på nyfödda barn. Hela tiden blev Saigon-regimen impopulärare bland Sydvietnams befolkning. FNL tog makten över landsbygden genom man delade ut land till bönderna men även genom att hota befolkningen. Nordvietnamesiska reguljära styrkor belägrar marinkårsbasen i Khe Sanh under 77 dagar. Basen låg långt ute i periferin, nära gränsen till Laos. NVA (Nordvietnamesiska armén) samlade stora mängder trupp och besköt basen med intensiv artillerield, men hade egentligen inte för avsikt att inta Khe Sanh. Syftet var istället att distrahera amerikanerna inför Tet-offensiven.

Tet-offensiven

Under det vietnamesiska nyåret i februari 1968 inleddes Tet-offensiven. Ett FNL-kommando lyckades till och med ockupera den amerikanska ambassaden i Saigon. Tet-offensiven slogs tillbaka och FNL befann sig nu för första gången på mycket länge på defensiven till följd av de stora förluster det åsamkats. Ställd inför militärens krav på ökade truppinsatser och de allt högre politiska kostnaderna, förklarade dock den amerikanske presidenten Lyndon B. Johnson att han var beredd att inleda fredssamtal och att han inte hade några planer på att ställa upp för omval – antikrigsoppositionen hade blivit honom för stark. Johnson kunde inte längre framträda offentligt utan att mötas av en antikrigsdemonstration. "LBJ, how many kids did you kill today", "LBJ, hur många barn har du dödat idag", hördes i demonstrationer över hela USA. De amerikanska förlusterna började bli kännbara, över 40 000 man hade stupat fram till 1968. Johnson efterträddes av Richard Nixon, Eisenhowers vicepresident, som under valkampanjen påstått sig ha en hemlig plan för att göra slut på kriget.

Nixons plan

Planen visade sig innebära "vietnamisering" av kriget. Genom att ta hem de amerikanska styrkorna och istället låta Saigonregimen stå för krigandet skulle den starka antikrigsrörelsen desarmeras. När den första antikrigsdemonstrationen hölls i Washington 1965 hade 20 000 slutit upp, i november 1969 demonstrerade en halv miljon människor mot kriget bara i Washington. Opinionsundersökningar började visa att en klar majoritet av USA:s befolkning ansåg att USA borde lämna Vietnam. När Nixon 1970 lät invadera Kambodja för att skära av FNL:s försörjningslinjer, möttes han av våldsamma protester. En rad universitet ockuperades av sina studenter som höll protestmöten och seminarier mot kriget. Antikrigsopinionen trängde till och med in i armén. Vägran att tjänstgöra i Vietnam blev allt vanligare, samtidigt som protester mot kriget började göra sig hörda även bland de amerikanska soldaterna i Vietnam. Tiotusentals inkallade valde att antingen vägra att inställa sig för tjänstgöring eller desertera. Även prsident Nixon erkände i sina memoarer att han redan 1969 insåg att en militär upptrappning skulle innebära att den amerikanska allmänheten blev allt mer kritisk till kriget. Trots detta försökte han utvidga krigsinsatserna, och chansa med ett anfall även på Kambodja.

USA lämnar Vietnam

I början av 1973, efter åratal av förhalningar, gick USA till slut med på att underteckna ett vapenstilleståndsavtal. Några månader efter avtalets undertecknande lämnade den siste amerikanske soldaten Vietnam. Men vapenstilleståndet bröt snart samman och kriget i Sydvietnam flammade upp på nytt. Den med amerikanska medel till tänderna beväpnade sydvietnamesiska regimen visade sig dock ha mycket låg stridsmoral. Lämnad på egen hand kollapsade den snabbare än vad till och med dess motståndare väntat sig. Segern hade vunnits till ett fruktansvärt pris. Cirka en halv miljon vietnameser förlorade livet under det första Indokinakriget mot Frankrike, under det andra antas 2 till 3 miljoner vietnameser ha dött – och dessa siffror säger inget om de miljoner och åter miljoner av lemlästade och hemlösa. Förödelsen var fruktansvärd. Mer än 7 miljoner ton bomber hade fällts över landet, vilket var mer än dubbla den mängd som fällts under det andra världskriget. Mängder av byar i södra Vietnam hade också raserats och befolkningen tvingats att flytta i fåfänga försök att isolera FNL. Till detta kom effekterna av de enorma mängder av kemiska bekämpningsmedel som använts av USA för att avlöva djungelområden.

Siffror

Enbart i Vietnamkriget (det vill säga exklusive Laos och Kambodja) rapporterades cirka 58 230 amerikaner som stupade och cirka 1 900 som saknade. Det högsta antalet amerikanska soldater i Vietnam vid en och samma tidpunkt var drygt 569 000. Detta gäller dock endast amerikansk militär personal, med fötterna rent fysiskt i Vietnam. Till detta kommer också omkring 1,2 miljoner soldater stationerade utanför Vietnam.

Vilka deltog?

Land	Största truppstyrka	Antal döda
USA	543 400	57 702
Sydkorea	48 869	4 407
Thailand	11 568	350
Sydvietnam	1 048 000	185 528
Nordvietnam & Viet Cong	300 000	924 048
Australien	7 672	520
Nya Zeeland	550	35
Spanien	13	0
Taiwan	31	0

Källa: Australiensiska staten

Vietnamkriget speglat i kulturen

Vietnamkriget har varit ett kärt ämne inom kulturen. Det tycks alltid finnas en ny infallsvinkel, något nytt att försvara eller förkasta.

Filmer och TV-serier som behandlar vietnamkriget

- Apocalypse Now
- Forrest Gump
- Full Metal Jacket
- Plutonen
- Hair
- Jacob's Ladder
- Good Morning, Vietnam

Böcker som behandlar vietnamkriget

Spel som behandlar vietnamkriget

- Battlefield Vietnam
- Vietcong
- Vietcong 2 Kategori:USA:s historia Kategori:Asien Kategori:Vietnamkriget Kategori:Vietnams historia ja:ベトナム戦争 ko:베트남 전쟁 simple:Vietnam War th:สงครามเวียดนาม

1957

Händelser

- 1 januari - Svåra ungdomskravaller utbryter för fjärde året i rad på nyårsnatten i Stockholm.
- 5 januari - USA:s president Dwight D. Eisenhower utfärdar Eisenhowerdoktrinen.
- 10 januari - Harold Macmillan efterträder Anthony Eden som brittisk premiärminister.
- 12 januari - Frågetävlingen Kvitt eller dubbelt har premiär i svensk TV.
- 25 januari - Polio vaccinering av alla svenska skolbarn inleds.
- 6 februari
- En svensk beredning avlämnar ett betänkande om allmän tilläggspension (ATP).
- Den svenska regeringen meddelar att diplomaten Raoul Wallenberg avlidit i Lubjankafängelset 1947.
- 16 februari - Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet har svensk premiär.
- 24 februari - SAS öppnar en ny flyglinje mellan Köpenhamn och Tokyo över Nordpolen.
- 5 mars - Tre Kronor vinner VM-guld i hockey i Moskva.
- 6 mars - Ghana blir självständigt från Storbritannien.
- 8 mars - Egypten öppnar Suezkanalen på nytt.
- 25 mars - European Economic Community (EEC; Europeiska ekonomiska gemenskapen), bildas genom undertecknandet av Romfördraget.
- 26 mars - Långtidsutredningen beräknar den svenska invandringen i framtiden till 10.000 per år på grund av behovet av arbetskraft.
- 2 april - Det svenska flygbolaget Linjeflyg grundas.
- 3 maj - Den svenska riksdagen beslutar att successivt korta ner arbetsveckan från 48 till 45 timmar fram till 1960.
- 22 maj - Den svenska åldersgränsen för spritinköp höjs från 18 till 21 år för att motverka ungdomsfylleriet. Promillegränsen för bilförare sänks från 0,8 till 0,5.
- Maj - Bondeförbundet röstar med Högerpartiet och Folkpartiet för ett förslag om en svensk besparingskommission.
- 7 juni - En raskatastrof inträffar vid Göta älv nära Lilla Edet. Tre personer omkommer och en fabrik måste läggas ner.
- 8 juni - SAS köper sina första jetplan, sex caraveller, från Frankrike.
- 2 juli - Bondeförbundet byter namn till Centerpartiet.
- 5 juli - Bilförsäljningen slår rekord. Det finns nu nära en miljon bilar i Sverige.
- 10 juli - Den svenske riksbankschefen Per Åsbrink och tre socialdemokrater i bankfullmäktige väcker uppseende, när de höjer räntan utan att i förväg meddela regeringen.
- 19 juli - Dan Waern klarar som förste svensk att springa "drömmilen" (en engelsk mil på under fyra minuter) med tiden 3.59,3.
- 29 juli - Internationella atomenergiorganet (IAEA) bildas.
- 2 augusti - Den svenska regeringen framlägger ett förslag om behörighet för kvinnor till prästtjänster.
- 27 augusti - Fall av "asiaten", den största influensaepidemin sedan spanska sjukan 1918-1919, registreras i Sverige.
- 4 september - Bilmärket Edsel lanseras.
- 9 september - Den brittiske rocksångaren Tommy Steele ger en konsert i Stockholm.
- 27 september - Dag Hammarskjöld omväljs till FN:s generalsekreterare.
- Hösten - TV-sändningarna mellan Stockholm och Göteborg länkas.
- 2 oktober - Det svenska kyrkomötet säger nej till regeringsförslaget om kvinnliga präster.
- 4 oktober - Sovjetunionen sänder upp Sputnik 1, världens första konstgjorda satellit, runt jorden.
- 13 oktober - Vid den rådgivande svenska folkomröstningen om ATP får socialdemokraternas alternativ 46% av rösterna, de båda övriga får 15 resp. 35%. Socialdemokraterna hävdar att deras och LO:s linje (obligatorisk och lagfäst tjänstepensionering) har vunnit, eftersom det har fått flest procent av rösterna. Centerpartiets linje (frivillig tjänstepensionering) och Högerpartiets, Folkpartiets och näringslivets linje (tjänstepensionering genom avtal) har dock fått 50% tillsammans. Högerpartierna menar, att linje 2 och 3 (som är mycket lika) har vunnit, men det blir ändå SAP:s och LO:s linje 1, som man lagstiftar om.
- 29 oktober - Efter ATP-omröstningen lämnar Bondeförbundet-Centern den svenska regeringen, som blir rent socialdemokratisk.
- 31 oktober - Ragnar Edenman blir svensk ecklesiastikminister.
- 3 november - Sovjetunionen sänder upp sin nästa satellit, Sputnik 2, som också har en passagerare - hunden Lajka.
- 4 november - Kvinnliga svenska trafikvakter, så kallade lapplisor, börjar tjänstgöra.
- 8 november - Enligt en rapport från SCB är den svenska medelinkomsten 8.446 kronor om året.
- 24 november - T-Centralen i Stockholm invigs.
- November - Den svenska regeringen bjuder in de borgerliga partierna till överläggningar om ATP.
- 6 december
- Ingmar Bergmans uppsättning av Molières pjäs Misantropen gör stor succé på Malmö stadsteater.
- USAs första försök att sända upp en egen satellit slutar med en krasch på startplattan.
- 11 december - Den svenska riksdagen beslutar att förändra Rådshusrättens sammansättning i brottsmål.
- 16 december - Det första svenska musikradioprogrammet för ungdomar, Spisarparty, börjar sändas.
- 25 december - Ingmar Bergmans film Smultronstället har svensk premiär.
- Estrella blir först i Sverige med att tillverka chips och popcorn. Keso är en nyhet i affärerna, liksom Kalaspuffar och Frost flakes.
- Sovjetunionen avslöjar sin kunskap om det svenska spioneriet i Baltikum.
- Den svenska regeringen deklarerar att dess Sovjetpolitik skall uppmuntra kontakter av kulturellt, fackligt och ekonomiskt slag. Högern och Folkpartiet är kritiska.
- Sverige väljs in i FN:s säkerhetsråd för första gången.
- Svenska Statens institut för konsumentfrågor (Konsumentinstitutet) bildas genom sammanslagning av Hemmens forskningsinstitut (HI) och Varudeklarationsnämnden (VDN).
- Den första elektroniska räknemaskinen lanseras av Åtvidabergs AB.
- Fem personer dödas i en gasolycka vid Oxelösunds järnverk.
- FORTRAN, IBMs vetenskapliga programmeringsspråk blir tillgängligt för kunder.
Födda

- 1 januari - Luiz Guzman, puertoricansk skådespelare.
- 4 januari - Fabrizio Bentivoglio, italiensk skådespelare.
- 6 januari - Nancy Lopez, amerikansk golfspelare.
- 10 januari - Anders Englund, åländsk politiker (centerpartist).
- 13 januari - Lars Ohly, svensk politiker (vänsterpartist); partisekreterare 1994-2000, partiledare från 2004.
- 15 januari - Mario Van Peebles, amerikansk skådespelare.
- 19 januari - Roger Ashton-Griffiths, brittisk skådespelare.
- 20 januari - Alu Alchanov, Tjetjeniens preident från 2004.
- 23 januari - Caroline, prinsessa av Hannover.
- 24 januari - Adrian Edmondson, brittisk skådespelare.
- 25 januari - Luis Alfredo Garavito, colombiansk seriemörade, en av de värsta i historien.
- 27 januari - Janick Gers, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden sedan 1990.
- 28 januari - Nick Price, zimbabwisk golfspelare.
- 29 januari - Heléne Perback, svensk dansare.
- 30 januari - Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
- 1 februari
- Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare.
- Jackie Shroff, indisk skådespelare.
- 3 februari
- Maria Carlshamre, svensk journalist och politiker (folkpartist).
- Steven Stapleton, brittisk musiker, spelar i Nurse With Wound.
- 6 februari - Sven Nordin, norsk skådespelare.
- 9 februari - Carina Lidbom, svensk skådespelare.
- 15 februari - Nathaniel Bar-Jonah, amerikansk seriemördare och kannibal.
- 19 februari
- Falco, (eg. Hans Hölzel), österrikisk musiker.
- Ray Winstone, brittisk skådespelare.
- 20 februari - Glen Hanlon, kanadensisk ishockeytränare, förbundskapten för Vitrysslands ishockeylandslag.
- 25 februari - Ing-Marie Carlsson, svensk skådespelare.
- 27 februari
- Adrian Smith, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden 1980-1990 och från 1999.
- Timothy Spall, brittisk skådespelare.
- 28 februari - John Turturro, brittisk skådespelare.
- 3 mars - Themis Bazaka, grekisk skådespelare.
- 9 mars - Mona Sahlin, svenskt statsråd.
- 10 mars
- Pervenche Berès, fransk EU-parlementariker.
- Usama bin Ladin, saudiarabisk terroristledare, Al Qaida.
- 12 mars
- Steve Harris, brittisk musiker, basist i hårdrocksgruppen Iron Maiden.
- Marlon Jackson, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i The Jackson Five.
- 14 mars
- Franco Frattini, italiensk politiker.
- Tad Williams, amerikansk science fiction- och fantasyförfattare.
- 17 mars
- Sissela Kyle, svensk skådespelare och komiker.
- Mari Maurstad, norsk skådespelare och författare.
- 19 mars - Bjarni Djurholm, Färöarnas vice premiärminister.
- 20 mars
- Spike Lee, amerikansk regissör.
- Joakim Thåström, svensk punk- och rockikon, gitarrist och rocksångare.
- 24 mars
- Samuel Fröler, svensk skådespelare.
- Michael Weir, brittisk parlamentsledamot för Scottish National Party.
- 28 mars - Jessica Zandén, svensk skådespelare.
- 29 mars
- Erik Blix, svensk journalist, programledare och skådespelare.
- Ted Levine, amerikansk skådespelare.
- 9 april - Severiano Ballesteros, spansk golfspelare.
- 12 april - Inga-Lill Andersson, svensk skådespelare.
- 18 april - Poonam Dhillon, indisk skådespelare.
- 27 april - Dilorom Kambarova, uzbekisk skådespelare.
- 29 april
- Paul Clark, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- Daniel Day-Lewis, brittisk skådespelare.
- Birgitte Söndergaard, svensk skådespelare.
- 1 maj - Steve Meretzky, dataspelsdesigner.
- 4 maj - Soozie Tyrell, amerikansk violinist, medlem i E Street Band från 2002.
- 5 maj - Brian White, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
- 10 maj - Sid Vicious, brittisk punkrockare, basist i Sex Pistols.
- 11 maj - My Holmsten, svensk dansös och skådespelare.
- 12 maj - Marie Delleskog, svensk skådespelerska.
- 14 maj - Jimmy Karlsson, svensk regissör, manusförfattare och producent.
- 21 maj - Staffan Hallerstam, svensk skådespelare som sadlade om till läkare.
- 22 maj - Hege Schøyen, norsk skådespelare.
- 23 maj
- Baltimora, eg. Jimmy McShane, irländsk musiker.
- Lars Sponheim, norsk politiker (Venstre), näringsminister 1997-2000, jordbruksminister 2001-2005.
- 8 juni - Dimple Kapadia, indisk skådespelare.
- 19 juni - Anna Lindh, svensk politiker, utrikesminister 1998-2003.
- 22 juni - Kajsa Reingardt, svensk skådespelare.
- 23 juni - Frances McDormand, amerikansk skådespelare.
- 26 juni - Patty Smyth, amerikansk musiker och kompositör.
- 1 juli - Wayne David, walesisk politiker, parlamentsledamot för Labour från 2001.
- 3 juli - Laura Branigan, amerikansk sångerska.
- 8 juli - Alan Campbell, brittisk parlamentsledamot (Labour) från 1997.
- 9 juli - Kelly McGillis, amerikansk skådespelare.
- 12 juli - Rick Husband, amerikansk austronaut.
- 13 juli - Thierry Boutsen, belgisk racerförare.
- 15 juli - Cecilia Nilsson, svensk skådespelare.
- 17 juli - Lars Arne Håkansson, svensk VD för Warner Home Video Sweden Aktiebolag, styrelseledamot i Svenska Antipiratbyrån.
- 18 juli - Nick Faldo, brittisk golfspelare.
- 23 juli
- Kate Buffery, brittisk skådespelare.
- Theo van Gogh, nederländsk filmskapare.
- 26 juli - Norman Baker, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
- 10 augusti - David Crane, amerikansk producent och manusförfattare.
- 11 augusti - Lennart Håkansson, svensk dansare och koreograf.
- 18 augusti - Carole Bouquet, fransk skådespelare.
- 21 augusti - Karin Rehnqvist, svensk tonsättare.
- 24 augusti - Stephen Fry, brittisk författare och skådespelare.
- 26 augusti - Dr Alban, egentligen Alban Nwapa, svensk musikartist.
- 27 augusti - Bernhard Langer, tysk golfspelare.
- 2 september - Tibor Gáspár, ungersk skådespelare.
- 6 september - Kaj Nuora, svensk skådespelare.
- 7 september - José Sócrates, portugisisk politiker, premiärminister från 2005.
- 8 september - Hasse Aro, svensk journalist och programledare.
- 12 september - Hans Zimmer, tysk filmmusikkompositör.
- 21 september - Ethan Coen, amerikansk regissör och producent.
- 22 september - Nick Cave, australisk musiker, låtskrivare, poet, författare och skådespelare.
- 24 september - Viveca Ringmar, svensk journalist och programledare i TV.
- 26 september - Klaus Augenthaler, tysk fotbollsspelare och tränare.
- 27 september - Karin Sjöberg, svensk skådespelare.
- 29 september - Lotta Ramel, svensk skådespelare.
- 22 oktober - Pär Sundberg, svensk barnskådespelare.
- 23 oktober - Paul Kagame, president i Rwanda.
- 3 november
- Ernst Kirchsteiger, svensk programledare i TV.
- Dolph Lundgren, svensk skådespelare.
- Michael Starke, brittisk skådespelare.
- 6 november - Lori Singer, amerikansk skådespelare och cellist.
- 7 november - Göran Ragnerstam, svensk skådespelare.
- 8 november - Charlotta Larsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
- 13 november
- Stephen Baxter, brittisk science fiction-författare.
- Martin Timell, svensk programledare i TV.
- 16 november
- Jacques Gamblin, fransk skådespelare.
- Mikael Rahm, svensk skådespelare.
- 19 november
- Eek-a-Mouse, eg Ripton Hylton, jamaicansk reggaeartist.
- Ofra Haza, israelisk sångerska.
- 21 november - Håkan Bjerking, svensk teater- och filmregissör och producent.
- 29 november - Janet Napolitano, amerikansk politiker, guvernör i Arizona från 2002.
- 8 december - Phil Collen, musiker, medlem i Def Leppard.
- 9 december - Donny Osmond, amerikansk sångare.
- 10 december
- Jonna Arb, svensk skådespelare.
- Michael Clarke Duncan, amerikansk skådespelare.
- Prem Rawat, indisk religiös ledare, kallades tidigare för Guru Maharaj Ji.
- 13 december - Steve Buscemi, amerikansk skådespelare.
- 20 december
- Billy Bragg, artist och kompositör.
- Anna Vissi, cypriotisk sångerska.
- 22 december - Anders Eklund, svensk tungviktsboxare.
- 24 december - Hamid Karzai, president i Afghanistan.
- 25 december - Christine Hakim, indonesisk skådespelare.
Avlidna

- 8 januari - Benkt-Åke Benktsson, svensk skådespelare och regissör.
- 10 januari - Gabriella Mistral, chilensk poet och diplomat, nobelpristagare.
- 14 januari - Humphrey Bogart, amerikansk skådespelare.
- 16 januari - Arturo Toscanini, italiensk dirigent.
- 1 februari - Friedrich Paulus, tysk generalfältmarskalk vid Stalingrad.
- 9 februari - Miklós Horthy, ungersk amiral, regent 1920-1944.
- 10 februari - Laura Ingalls Wilder, amerikansk författare.
- 11 mars - Amiral Richard E. Byrd, amerikansk polarforskare.
- 16 mars - Constantin Brancusi, rumänsk skulptör.
- 2 april - Gustaf Hedström, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.
- 5 april - Gustaf Hedberg, svensk skådespelare, sångare och producent.
- 6 april - Pierina Morosini, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
- 8 april - Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953-1957.
- 22 april - Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
- 2 maj - Joseph McCarthy, amerikansk senator, kommunistjägare.
- 12 maj - Erich von Stroheim, österrikisk-amerikansk skådespelare och filmregissör.
- 24 maj - Anna Gräber, svensk skådespelare, opera- och operettsångerska och sångpedagog.
- 12 juni - Jimmy Dorsey, amerikansk jazzmusiker och orkesterledare.
- 22 juni - Björn Hodell, svensk teaterchef, manusförfattare och författare.
- 8 juli - Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932-1936, jordbruksminister 1957.
- 13 juli - Anna Norrie, svensk skådespelare och operettsångerska.
- 7 augusti - Oliver Hardy, amerikansk skådespelare, Helan.
- 9 augusti - Berta Hillberg, svensk skådespelare.
- 23 augusti - Lille Bror Söderlundh, svensk tonsättare och vissångare.
- 4 september - Marianne Löfgren, svensk skådespelare.
- 19 september - Edvard Persson, svensk skådespelare och sångare.
- 20 september - Jean Sibelius, finländsk tonsättare.
- 21 september - Håkon VII av Norge, norsk kung 1905-1957.
- 7 oktober - Knut Lindroth, svensk skådespelare.
- 9 oktober - Gösta Björling, svensk operasångare (tenor).
- 12 oktober - Anders Sandrew, svensk produktionschef för Sandrews-koncernen.
- 16 oktober - Ralph Benatzky, österrikisk operettkompositör.
- 24 oktober - Christian Dior, fransk modeskapare.
- 27 oktober - Carl-Harald, svensk skådespelare.
- 18 november - Carl Ström, svensk skådespelare.
- 23 november - Pia Skoglund, svensk skådespelare.
- 24 november - Diego Rivera, mexikansk konstnär, målare.
- 25 november - Per Hjern, svensk skådespelare.
- 30 november - Beniamino Gigli, italiensk operasångare.
- 11 december - Frederick George Creed, brittisk ingenjör.
- 16 december - Heinrich Hoffmann, tysk fotograf som arbetade åt Adolf Hitler.
- 23 december - Gösta Lycke, svensk skådespelare.
Nobelpris

- Fysik
- Chen Ning Yang, Kina / USA
- Tsung-Dau Lee, Kina / USA
- Kemi - Lord Alexander Todd, Storbritannien
- Medicin - Daniel Bovet, Italien
- Litteratur - Albert Camus, Frankrike
- Fred - Lester Bowles Pearson, Kanada Kategori:Årtal Kategori:1950-talet als:1957 ja:1957年 ko:1957년 ms:1957 simple:1957 th:พ.ศ. 2500

Indokinakriget

Indokinakriget, 1945-1954, krig mellan Vietnam och Frankrike vunnet av Vietnam. Namnet kommer av att de forna franska kolonierna Vietnam, Laos och Kambodja benämndes Indokina. 1945 bestämde sig Frankrike för att ena sina kolonier i Indokina till en federation som skulle vara självständig men dock tillhöra den franska unionen. Hela Indokina var kritiskt till Frankrikes planer. 1945 23 November bombar Frankrike hamnstaden Haiphong. Fransmännen tog snabbt kontrollen över de viktigaste städerna och Vietminhs soldater drog sig ut på höglandet för ett gerillakrig. 1954 blev ett avgörande för kriget. Vietminh som med support från Kina övertog fästningen Dien Bien Phu i slaget vid Dien Bien Phu avgjorde kriget och fransmännen kapitulerade.

Se även

Vietnamkriget

1946

Händelser

- 10 januari - Förenta Nationerna håller sin första session.
- 11 januari - Enver Hoxha utropar folkrepubliken Albanien med honom själv som diktator.
- 12 januari - En svensk politisk skolkommision tillsätts.
- 25 januari - Baltutlämningen genomförs. 167 balter (främst letter) som 1944 flytt till Sverige i tysk uniform skall utlämnas till Sovjetunionen, men endast 146 sänds iväg. De 2.700 tyskar, som flytt till Sverige utlämnas också, men detta säger man ingenting om. Däremot blir det kraftiga protester mot utlämnandet av balterna.
- Januari - Svenska europahjälpen börjar sin verksamhet.
- 1 februari -Den norske politikern Trygve Lie blir FN:s förste generalsekreterare.
- 9 februari - Radioprogrammet Frukostklubben med Sigge Fürst sänds för första gången i svensk radio.
- 19 februari - Prins Carl Johan Bernadotte gifter sig med journalisten Kerstin Wijkmark och mister prinstiteln och arvsrätten till tronen.
- 25 februari
- Den svenska skådespelaren Viveca Lindfors skriver kontrakt med det amerikanska filmbolaget Warner Brothers.
- Ingmar Bergman debuterar som filmregissör med filmen Kris.
- 2 mars - Ho Chi Minh väljs till president i Nordvietnam.
- 5 mars - I ett tal i Fulton, Missouri myntar Winston Churchill uttrycket "Järnridån" om gränsen mellan Väst- och Östeuropa.
- 17 mars - De svenska världsrekordlöparna Gunder Hägg, Henry Kälarne och Arne Andersson diskvalificeras på livstid för att ha mottagit ersättning vid tävlingar.
- 1 april - En 14 m hög tsunami väller in över Hilo, Hawaii. 173 människor omkommer och tusentals skadas.
- 10 april - Kvinnor får för första gången delta i ett japanskt parlamentsval.
- 18 april
- Svenska konsthartsföreningen bildas för att utnyttja det nya materialet plast.
- Nationernas förbund (NF) upplöses formellt.
- 3 maj - Den svenska riksdagen beslutar om gratis undervisningsmateriel i folkskolan.
- 4 maj - En ny svensk lag medger abort på socialmedicinska grunder.
- 7 maj - Företaget Sony grundas i Tokyo.
- 18 maj - Ett UFO siktas vid Ängelholm.
- 2 juni - Italien blir republik efter en folkomröstning där kvinnor för första gången får delta.
- 12 juni - Den svenska riksdagen beslutar om fria skolmåltider för alla barn.
- 15 juni - Svinesundsbron mellan Sverige och Norge invigs.
- 20 juni - Den svenska folkpensionen höjs och behovsprövningen avskaffas.
- 29 juni - Den svenska riksdagen anslår två miljoner kronor till forskning om atomenergi.
- 5 juli - Bikinibaddräkten presenteras.
- 31 juli - Scandinavian Airlines System (SAS) bildas genom sammanslagning av olika flygbolag i de nordiska länderna.
- 20 augusti - Jussi Björling gör debut på La Scala i Milano och får lysande kritik.
- 26 augusti - Engelska blir första främmande språk i alla svenska skolor.
- 29 augusti - Sverige beviljas inträde i FN.
- 17 september - SAS börjar med långflygningar över Atlanten.
- 1 oktober - Varmvattnet blir åter fritt i svenska hyreshus.
- 6 oktober - Sveriges statsminister Per Albin Hansson dör genom slaganfall, omkring 01:30, sedan han stigit av spårvagnen i Ålsten.
- 9 oktober
- Sveriges ecklesiastikminister Tage Erlander blir socialdemokraternas nye partiordförande.
- Birgit Nilsson debuterar på Operan som Agate i Friskytten.
- 11 oktober - Tage Erlander blir även ny svensk statsminister.
- 16 oktober - De som dömts till döden under Nürnbergprocessen avrättas (se vilka under Avlidna).
- 13 november - Den svenska regeringen godkänner ett handels- och kreditavtal med Sovjetunionen, som får en miljard kronor i kredit på fem år. Detta avtal samt avtalet med Polen 1945 benämns "ryssavtal" och väcker stark kritik, vilket leder till att handelsminister Gunnar Myrdal tvingas avgå 1947.
- 19 november - Sverige blir medlem i FN.
- 18 december - Den svenska riksdagen fattar beslut om obligatorisk sjukförsäkring innebärande fri sjukhusvård åt alla. Reformen genomförs dock inte förrän 1955.
- 31 december
- Sabbatssabotören grips efter åtta bombattentat i Stockholm.
- Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av författaren Rune Lindström, medan en bandad upptagning av Anders de Wahl sänds i radio.
- En parlamentarisk utvärdering av den svenska säkerhetstjänstens verksamhet resulterar i att den återförs till statspolisen.
- En beredning tillsätts för att utreda möjligheterna med arbetskraftsinvandring till Sverige.
- Ett nätverk av socialdemokratiska arbetsplatsombud bildas för att övervaka de svenska kommunisterna.
- Den svenska skatteutredningen föreslår sänkt inkomstskatt för låginkomsttagare, men höjd för höginkomsttagare. Bolagsskatten höjs och progressiv förmögenhetsskatt införs. Utredningen vill också införa kvarlåtenhetsskatt, vilket ger upphov till en hetsig debatt som sträcker sig till andrakammarvalet 1948.
- Den svenska rösträttsåldern för landstingsval sänks till 21 år.
- Sveriges Kommunistiska Parti får för första gången delta på lika villkor i radions valdebatter och utfrågningar.
- LO och SAF sluter ett företagsnämndsavtal. Företagsnämnderna skall vara samrådsorgan mellan arbetsgivare och fackföreningarna, men ger inte arbetarna ökat inflytande.
- Herbert Tingsten blir chefredaktör för Dagens Nyheter.
- Den svenska militära underrättelseorganisationen C-byrån byter chef och ändrar namn till T-kontoret.
- Sveriges 22 första flygvärdinnor utexamineras.
- Nynäshamn och Lycksele får stadsprivilegium.

Födda

- 1 januari
- Carl B Hamilton, svensk professor och folkpartistisk politiker, riksdagsledamot 1997-1998 och 2002-.
- Roberto Rivelino, brasiliansk fotbollsspelare.
- 3 januari - Victoria Principal, amerikansk skådespelare.
- 4 januari - Henric Holmberg, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 5 januari - Diane Keaton, amerikansk skådespelare.
- 8 januari - Robbie Krieger, amerikansk musiker, gitarrist i The Doors.
- 14 januari - Harold Shipman, brittisk läkare och seriemördare.
- 16 januari - Kabir Bedi, indisk filmskådespelare.
- 19 januari - Dolly Parton, amerikansk countrysångerska och skådespelare.
- 20 januari
- David Lynch, amerikansk filmregissör.
- Ola Magnell, svensk sångare, låtskrivare och gitarrist.
- 23 januari - Arnoldo Alemán Lacayo, president i Nicaragua 1997-2002.
- 28 januari - Tomas Pontén, svensk skådespelare.
- 2 februari - Alpha Oumar Konaré, president i Mali 1992-2002.
- 6 februari - Claes af Geijerstam, svensk musiker, discjockey, kompositör och radioman.
- 12 februari - Rolf Sersam, svensk pianist och kompositör.
- 15 februari - Marisa Berenson, amerikansk skådespelare.
- 17 februari - André Dussollier, fransk skådespelare.
- 24 februari - Kalle Ballonka, svensk kändisfotograf och autografsamlare.
- 28 februari - Robin Cook, brittisk politiker, utrikesminister 1997-2001.
- 3 mars - Mike Wood, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 6 mars - David Gilmour, brittisk musiker, gitarrist och sångare i Pink Floyd.
- 7 mars - Zsuzsa Koncz, ungersk sångerska.
- 12 mars - Liza Minelli, amerikansk skådespelare och sångerska.
- 14 mars - Álvaro Arzú, president i Guatemala 1996-2000.
- 21 mars
- Timothy Dalton, brittisk skådespelare.
- Ray Dorset, brittisk sångare, kompositör, sångtextförfattare och musiker (gitarr), medlem i Mungo Jerry.
- 22 mars - Rudy Rucker, amerikansk datavetare och science fiction-författare.
- 24 mars - Rolf Holmgren, svensk skådespelare och manusförfattare.
- 30 mars - Puck Ahlsell, svensk skådespelare.
- 31 mars - Gunnar Ernblad, svensk skådespelare.
- 5 april - Björn Granath, svensk skådespelare.
- 6 april
- Paul Beresford, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
- Viveca Dahlén, svensk skådespelare.
- 9 april - Michael Sloutsker, tjeckisk konstnär.
- 12 april - George Robertson, NATOs General-sekreterare.
- 10 april - Mikael Wiehe, svensk musiker.
- 13 april - Al Green, amerikansk sångare.
- 15 april - Francisco Sardinha, chefsminister i Goa 1999-2000.
- 19 april - Tim Curry, brittisk skådespelare och sångare.
- 25 april - Vladimir Zjirinovskij, rysk politiker, partiledare för Rysslands liberaldemokratiska parti.
- 29 april - Ajit Jogi, indisk politiker, chefsminister i Chhatisgarh 2000-2003.
- 30 april
- Carl XVI Gustaf, svensk kung från 1973.
- Bill Plympton, amerikansk animatör.
- 2 maj - Lesley Gore, amerikansk sångerska.
- 4 maj - John Watson, brittisk racerförare.
- 6 maj - Henrik Lax, finländsk politiker (sfp).
- 7 maj - Jerry Nolan, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
- 9 maj - Candice Bergen, amerikansk skådespelare och TV-personlighet.
- 10 maj
- Donovan, brittisk musiker.
- Knut Husebø, norsk skådespelare.
- 11 maj - Jonas Bergström, svensk skådespelare.
- 12 maj - Daniel Libeskind, amerikansk arkitekt.
- 15 maj
- Cecilia Hagen, svensk journalist och författare.
- Maj-Inger Klingvall, svensk socialdemokratisk politiker, konsultativt statsråd 1996-2001, ambassadör i Mocambique 2003-.
- 17 maj - Lars Wiik, svensk skådespelare.
- 18 maj - Reggie Jackson, amerikansk basebollspelare.
- 20 maj - Cher, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 21 maj - Lakke Magnusson, svensk skådespelare.
- 22 maj - George Best, brittisk fotbollsspelare.
- 23 maj - Clemente Domínguez y Gómez, spansk motpåve.
- 24 maj - Thomas Nordahl, svensk fotbollsspelare och TV-programledare.
- 27 maj - Niels-Henning Ørsted Pedersen, dansk jazzbasist.
- 2 juni
- Lasse Hallström, svensk regissör.
- Jurij Lederman, svensk skådespelare och teaterregissör.
- Peter Sutcliffe, brittisk mördare.
- 5 juni - Pelle Seth, svensk reklamtecknare, filmare, manusförfattare och regissör.
- 14 juni - Donald Trump, amerikansk affärsdirektör.
- 16 juni - Harriet Lindeman, åländsk politiker (frisinnad).
- 17 juni
- David Crausby, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
- Ulf Dahlsten, svensk socialdemokratisk statssekreterare i statsrådsberedningen 1983-1986.
- Basia Frydman, svensk skådespelare.
- 20 juni - Ahmed Benbitour, regeringschef i Algeriet.
- 22 juni - Thomas Roos, svensk skådespelare.
- 25 juni - Lennart Daléus, svensk politiker (centerpartist), partiledare 1998-2001.
- 30 juni - Semion Mogilevich, ukrainsk förbrytare.
- 1 juli
- Stefan Aust, tysk journalist, chefredaktör för Der Spiegel från 1994.
- Mireya Elisa Moscoso, president i Panama 1999-2004.
- Erkki Tuomioja, finländsk socialdemokratisk riksdagsman, minister, politices doktor och docent i politisk historia vid Helsingfors universitet.
- 2 juli
- Richard Axel, amerikansk nobelpristagare.
- Ricky Bruch, svensk friidrottare, diskuskastare.
- 5 juli - Gerardus 't Hooft, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
- 6 juli
- George W. Bush, amerikansk president från 2001.
- Bo G. Andersson, svensk skådespelare.
- Sylvester Stallone, amerikansk skådespelare.
- 15 juli
- Louise Edlind, svensk skådespelare och politiker (fp).
- Linda Ronstadt, amerikansk sångerska.
- Hassanal Bolkiah, sultan i Brunei.
- 18 juli - Rico Rönnbäck, svensk skådespelare.
- 19 juli - Ilie Năstase, rumänsk tennisspelare.
- 22 juli
- Danny Glover, amerikansk skådespelare.
- Mireille Mathieu, fransk sångerska.
- 23 juli - Andy MacKay, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
- 27 juli - Toktar Aubakirov, kosmonaut från Kazakhstan.
- 3 augusti - Jack Straw, brittisk politiker, inrikesminister 1997-2001 och utrikesminister från 2001.
- 10 augusti - Juhan Plunt, svensk musiker.
- 11 augusti - Óscar Berger, president i Guatemala från 2004.
- 14 augusti - Susan Saint-James, amerikansk skådespelare.
- 15 augusti
- Anders Mellbourn, svensk journalist och statsvetare.
- Tony Robinson, brittisk skådespelare.
- 19 augusti - Bill Clinton, amerikansk president 1993-2001.
- 20 augusti - Ralf Hütter, tysk musiker, sångare i Kraftwerk.
- 28 augusti - Anders Gärderud, svensk löpare och sportkommentator i Sveriges Television.
- 29 augusti - Bob Beamon, amerikansk friidrottare.
- 30 augusti - Anne-Marie, Greklands sista drottning.
- 31 augusti - Ann Coffey, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 1 september - Barry Gibb, brittisk sångare i The Bee Gees.
- 2 september - Paavo Väyrynen, finländsk centerpartistisk politiker.
- 5 september - Freddie Mercury, brittisk sångare.
- 15 september
- Tommy Lee Jones, amerikansk skådespelare.
- Oliver Stone, amerikansk regissör, manusförfattare, producent och skådespelare.
- 21 september - Moritz Leuenberger, schweizisk politiker, president 2001.
- 24 september - Jerry Donahue, amerikansk countrygitarrist, medlem i Hellecasters.
- 25 september - Johannes Brost, svensk skådespelare.
- 30 september
- Jochen Mass, tysk racerförare.
- Claude Vorilhon, ledare för raelsekten, som propagerar för kloning.
- 3 oktober - Biff Henderson, amerikansk krigsveteran och studieman i The Late Show with David Letterman.
- 6 oktober - Fam Ekman, svensk konstnär och författare.
- 14 oktober - Peter Flack, svensk revyförfattare.
- 16 oktober - Naveen Patnaik, indisk politiker, chefsminister i Orissa.
- 20 oktober - Elfriede Jelinek, österrikisk författare, nobelpristagare.
- 29 oktober - Kevin Barron, brittisk parlamentsledamot för Labour.
- 4 november - Laura Bush, gift med George W. Bush.
- 5 november
- Caroline Jackson, brittisk EU-parlementariker.
- Gram Parsons, amerikansk countryartist.
- 8 november - Jan-Erik Emretsson, svensk skådespelare.
- 12 november - Krister Henriksson, svensk skådespelare.
- 16 november - Terence McKenna, amerikansk författare, filosof och sektledare.
- 18 november - Amanda Lear, brittisk sångerska.
- 24 november - Ted Bundy, amerikansk seriemördare.
- 25 november
- Tommy Borgudd, svensk racerförare.
- Marika Lindström, svensk skådespelare.
- 1 december - Gilbert O'Sullivan, irländsk sångare och kompositör.
- 2 december - Gianni Versace, italiensk modeskapare.
- 5 december - José Carreras, spansk operasångare.
- 9 december
- Datuk Ahmadshah Abdullah, malaysisk politiker, överhuvud i Sabah.
- Sonia Gandhi, indisk politiker, änka efter Rajiv Gandhi.
- 11 december - Ulf Isenborg, svensk skådespelare.
- 12 december - Emerson Fittipaldi, brasiliansk racerförare.
- 14 december
- Patty Duke, amerikansk skådespelerska.
- Sanjay Gandhi, indisk politiker, son till Indira Gandhi.
- Peter Lorimer, brittisk fotbollsspelare.
- 16 december
- Benny Andersson, svensk musiker och låtskrivare, ABBA.
- Roland Sandberg, svensk fotbollsspelare.
- 18 december
- Steven Biko, sydafrikansk anti-apartheid aktivist.
- Thomas Ryberger, svensk regissör och manusförfattare.
- Steven Spielberg, amerikansk filmregissör.
- 20 december
- Uri Geller, isrealisk illusionist.
- Peps Persson, svensk musiker.
- 21 december - Carl Wilson, amerikansk popmusiker, medlem av The Beach Boys.
- 25 december
- Jimmy Buffett, amerikansk countrysångare, låtskrivare.
- Larry Csonka, amerikansk fotbollsspelare.
- 28 december
- Charles Koroly, svensk-amerikansk regissör, scenograf och kläddesigner.
- Edgar Winter, musiker.
- 29 december - Marianne Faithfull, brittisk sångerska.
- 30 december - Patti Smith, amerikansk musiker.
- Ismail Khan, guvernör i Herat, Afghanistan
- Abdul Ali Mazari, ledare för Hizb-i Wahdat-i Islami i Afghanistan
- Ahmed Rami, ansvarig för Radio Islam

Avlidna

- 10 januari - László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941-1942.
- 17 januari - Jenny Nyström, svensk konstnär.
- 3 februari - Friedrich Jeckeln, tysk nazistisk politiker, SS-Obergruppenführer (avrättad).
- 8 februari - Miles Mander, brittisk skådespelare, regissör, manusförfattare, romanförfattare och pjäsförfattare.
- 28 februari - Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 1938-1939, avrättad.
- 11 mars - Carl Lindhagen, svensk riksdagsledamot
- 12 mars
- József Gera, ungersk politiker, pilkorsman, avrättad.
- Ferenc Szálasi, ungersk politiker, pilkorsrörelsens ledare, Ungerns premiärminister 1944-1945, avrättad.
- Gábor Vajna, ungersk politiker, avrättad.
- 24 mars - Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 21 april - John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom.
- 2 maj - Steinar Jøraandstad, norsk skådespelare och sångare.
- 22 maj
- Karl Hermann Frank, sudettysk nazistisk politiker (avrättad).
- Isaac Grünewald, svensk konstnär (flygolycka).
- 27 maj - Anna Olin, svensk skådespelare.
- 1 juni
- Ion Antonescu, rumänsk militär och politiker, avrättad.
- Hasse Zetterström, Hasse Z - svensk författare, humorist
- 8 juli - Ulla Billquist, svensk populärsångerska (självmord).
- 14 juli - Arthur Greiser, tysk nazistisk politiker.
- 19 juli - Sture Baude, svensk skådespelare.
- 27 juli - Gertrude Stein, amerikansk kulturpersonlighet, avantgarde-författare.
- 2 augusti - Andrej Vlasov, rysk militär, avrättad.
- 13 augusti - H. G. Wells, brittisk författare av science fiction.
- 22 augusti - Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars - 29 augusti 1944, avrättad.
- 13 september - Amon Goeth, tysk SS-officer, avrättad.
- 6 oktober - Per Albin Hansson, svensk socialdemokratisk politiker, statsminister 1932-1936 och 1936-1946.
- 15 oktober - Hermann Göring, nazistisk Riksmarskalk (Reichsmarschall), självmord.
- 16 oktober
- Hans Frank, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Wilhelm Frick, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Alfred Jodl, tysk nazistisk generalöverste, avrättad.
- Ebba Munck af Fulkila, svensk hovfröken.
- Ernst Kaltenbrunner, österrikisk SS-general (Obergruppenführer), avrättad.
- Wilhelm Keitel, tysk militär, avrättad.
- Joachim von Ribbentrop, nazistisk utrikesminister, avrättad.
- Alfred Rosenberg, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- Fritz Sauckel, tysk nazistisk arbetsledare, avrättad.
- Arthur Seyss-Inquart, österrikisk nazist, generalguvernör i Nederländerna, avrättad.
- Julius Streicher, tysk nazistisk politiker, avrättad.
- 23 oktober - Kurt Daluege, tysk nazistisk politiker och polischef (avrättad).
- 1 november - Nils Ekstam, svensk skådespelare.
- 9 november - Gabriel Alw, svensk skådespelare.
- 14 november - Manuel de Falla, spansk tonsättare.
- 24 november - László Moholy-Nagy, ungersk skulptör, målare, formgivare och fotograf.

Nobelpris

- Fysik - Percy Bridgeman, USA
- Kemi
- James Sumner, USA
- John Northrop, USA
- Wendell Stanley, USA
- Medicin - Hermann Muller, USA
- Litteratur - Hermann Hesse, Schweiz
- Fred
- Emily Green Balch, USA
- John R Mott, USA Kategori:Årtal Kategori:1940-talet ja:1946年 ko:1946년 ms:1946 simple:1946 th:พ.ศ. 2489

1954

Händelser

- 1 januari - Riktpriser införs i Sverige, vilket innebär fri prissättning i affärerna.
- 9 januari - Ångaren Nedjan av Simrishamn går under i svår storm utanför Eggegrund. Hela besättningen på 26 man omkommer.
- 21 januari
- Det största lotteri som dittills förekommit i Sverige anordnas för ombyggnad av Dramaten. Totala vinstsumman är tio miljoner kronor.
- USS Nautilus, den första ubåten framdriven med kärnkraft, sjösätts i Groton, Connecticut i USA.
- 24 januari - I sitt radioprogram Karusellen anordnar Lennart Hyland Frufridagen - en dag då alla svenska fruar får vara lediga.
- 30 januari - Den första transistorradion i Sverige demonstreras.
- 2 februari - Ett nytt handelsavtal undertecknas mellan Sverige och Sovjetunionen, vilket fördubblar handelsutbytet.
- 23 februari - Ett nytt vaccin mot polio presenteras i USA.
- 25 februari - Överstelöjtnant Gamal Abdel Nasser blir Egyptens premiärminister.
- 4 mars - Den första framgångsrika njur transplantationen i världen utförs i Boston, Massachusetts i USA.
- 25 mars - Svenska experiment med färgtelevision visas hos AGA i deras laboratorium på Lidingö av teknologie licenciat Hans Werthén.
- 1 april - Det nytt poliovaccinet börjar prövas i Sverige.
- 14 april
- Mjölk börjar säljas i Tetra Pak i Lund.
- Den svenska riksdagen sänker värnpliktsåldern till 18 år.
- 8 maj - Den svenska riksdagen tillerkänner författarna ersättning för boklån i biblioteken.
- 17 maj - En veckas provsändningar med television inleds från Tekniska högskolan i Stockholm.
- 21 maj - Den svenska riksdagen beslutar att avskaffa motboken från och med 1 oktober 1955.
- 4 juni - Ulla Lindström avlägger statsrådseden och blir därmed den tredje svenska kvinnan som tagit säte i regeringen.
- 15 juni - Det europeiska fotbollsförbundet UEFA bildas i Basel.
- 30 juni - En total solförmörkelse äger rum i södra Sverige i 151 sekunder. Nästa gång blir år 2126.
- 1 juli
- Norden blir en gemensam arbetsmarknad där det varken krävs uppehålls- eller arbetstillstånd för arbete i ett annat land.
- Göteborgs högskola blir universitet.
- 5 juli - Elvis Presley skivdebuterar hos Sun Records i Memphis, Tennessee med låten That's all right.
- 13 juli - Den första svenska atomreaktorn, R1, börjar provköras fyra våningar under jord vid Tekniska högskolan i Stockholm.
- 21 juli - En konferens i Geneve beslutar att dela Vietnam i två delar på samma sätt som Korea.
- 24 augusti - Brasiliens sittande president, Getúlio Vargas, begår självmord.
- 29 augusti - Den svenske höjdhopparen Bengt Nilsson vinner EM-guld på 2,02.
- 4 september - Den svenska polisen börjar med flygövervakning.
- 8 september - Den sydostasiatiska försvarspakten SEATO bildas.
- 10 september - Larm slås om främmande ubåtar i Stockholms skärgård.
- 15 september - Boken Barn, serier och samhälle av läkaren Nils Bejerot väcker långvarig debatt i Sverige om seriemagasinens skadlighet.
- 29 september - Filmen En stjärna föds med Judy Garland och James Mason har amerikansk premiär.
- 12 oktober - Stig Trenters detektivroman Roparen utkommer.
- 19 oktober - Berget Cho Oyu bestigs första gången av en österrikisk expedition.
- 29 oktober - Radiotjänst börjar regelbundna försökssändningar med television i Sverige med programmet En skål för televisionen.
- 1 november - Sveriges ÖB Nils Swedlund vill få till stånd en utredning om svenska kärnvapen.
- 8 november - Den svenska televisionsutredningen föreslår att rikstelevision inrättas, finansierad med licenser.
- 14 november - 40.000 personer samlas vid invigningen av Vällingby centrum i Stockholm, som väcker internationellt intresse.
- 16 november - Efter fem månaders polisjakt grips inbrottstjuven Tumba-Tarzan i Stockholm.
- 5 december - En ishockeymatch mellan Tre kronor och ett engelskt lag blir det första idrottsevenemanget som sänds i svensk TV.
- 8 december - Den svenska riksdagen förkortar läkarutbildningen från åtta till sex och ett halvt år.
- 10 december - Ernest Hemingway, årets nobelpristagare i litteratur, uteblir från prisutdelningen.
- 20 december - Kalle Stropp, Grodan Boll och deras vänner med Thomas Funck börjar sändas i svensk radio.
- December - Den svenska utredningen om prissättning på jordbruksprodukter lämnar sin rapport.
- Det svenska företaget Felix AB börjar sälja potatismospulver.
- Förhandlingar inleds mellan Sverige och Norge om att använda Trondheim som svensk inskeppningshamn.
- En författningsutredning tillsätts för att arbeta med en ny svensk grundlag. En majoritet förordar en enkammarriksdag.
- SAF framlägger ett förslag om frivillig tjänstepension, avtalsvägen.
- Allmän linje införs på det svenska gymnasiet. Den är treårig och leder liksom de övriga till studentexamen.
- Den förordning som sedan 1914 har förbjudit