:: wikimiki.org ::

Aktiebolag

Aktiebolag

Aktiebolag (förkortas AB, i Finland även OY), bolagsform som i Sverige kräver ett insatskapital, så kallat aktiekapital. Ett aktiebolag har minst en ägare men har ofta flera.

Aktiekapital

Svenska aktiebolag har ett aktiekapital på minst 100 000 kronor. Det är den minsta insats aktieägarna måste göra för att bilda ett aktiebolag. Det finns ingen gräns uppåt och ett bolag kan alltså ha hur stort aktiekapital som helst. Aktiebolagsformen ger en garanti gentemot omvärlden att det finns ett aktiekapital i botten som ger bolaget finansiell stadga. Aktiekapitalet utgör s.k bundet eget kapital och det är strängt reglerat hur detta kapital får användas. Om det egna kapitalet understiger hälften av bolagets registrerade aktiekapital måste en s.k kontrollbalansräkning upprättas. Om den visar att minst halva aktiekapitalet verkligen är förbrukat måste styrelsen kalla till extra bolagsstämma så att ägarna kan besluta om bolaget skall försöka återställa aktiekapitalet eller om bolaget skall likvideras. Annars kan styrelseledamöterna bli personligt ansvariga för de skulder bolaget drar på sig.

Publika aktiebolag

I Sverige skiljer man på privata och publika aktiebolag (:en:public company). Endast publika aktiebolag får sprida sina aktier till allmänheten, notera aktier på aktiebörs eller marknadsplats, utfärda optioner m.m. Publika aktiebolag måste ha minst 500.000 kronor i aktiekapital samt betecknen (publ.) efter firmanamnet. Det finns även skarpare krav vad gäller tillsättning av styrelseledamöter, styrelsens och VD:s informationsplikt gentemot aktieägare m.m. I ett publikt AB får styrelsens ordförande och VD inte vara samma person. Notera att ett aktiekapital som överstiger 500 000 kr inte innebär att bolaget är publikt. Ett privat bolag kan ha mycket större aktiekapital än så. Jämför med [http://www.forbes.com/2004/11/10/04privateland.html Forbes.com - America's Largest Private Companies], Cargill, Incorporated är ett privat bolag som omsatte $63 miljarder under 2003, med hjälp av 103 000 anställda. Aktiekapitalets del av det egna kapitalet kan dock vara litet om det inte inkluderar eventuell överkursfond, jämför med Google ([http://finance.yahoo.com/q/bs?s=GOOG]) som rapporterade ett aktiekapital på $273 tusen (common stock) och en överkursfond (capital surplus) på $2,5 miljarder för Q3 2004.

Juridisk person

Ett aktiebolag är en juridisk person och kan t.ex. ha anställda, ingå avtal, äga tillgångar, låna pengar, bli stämd till domstol och mycket annat. Bolaget företräds av sin styrelse, firmatecknare och/eller VD beroende på vilken fråga det gäller.

Skattesubjekt

Ett aktiebolag är dessutom eget skattesubjekt, vilket innebär att bolaget har en egen skattsedel, deklarerar för sina inkomster och betalar skatt på sina vinster. Det här gör att skiljelinjen mellan ett bolag och dess ägare är mycket tydlig. I t.o.m det minsta aktiebolag, där samma person är ägare, styrelseledamot och enda anställd, är man just anställd i sitt aktiebolag precis som vilken annan anställd som helst. Dock har den som är anställd i ett bolag som han eller hon själv äger, stränga regler för vad man får och inte får göra. T.ex. får en aktieägare inte låna pengar av sitt bolag, men det kan en anställd som inte är aktieägare få göra.

Styrning

Ett aktiebolag har fyra instanser för sin styrning:

Bolagsstämma (ägare)

Bolagsstämman är aktiebolagets högst beslutande organ och består av aktieägarna. Ordinarie bolagsstämma skall hållas en gång per år, då aktieägarna beslutar om de viktigaste frågorna för bolaget. Frågor som behandlas av en bolagsstämma inkluderar val av styrelse och revisor(er) samt ändringar i bolagsordningen. Det kan även finnas andra frågor av särskild betydelse för bolaget som hanteras på stämman. Extra bolagsstämma kan hållas när som helst under året om man behöver besluta i frågor som inte kan vänta till ordinarie stämma. På bolagsstämman är det antalet röster (=aktier) som räknas. Den som har många röster har mycket makt medan den som har få röster sällan har något att säga till om rent formellt. Men i bolag med stort antal aktieägare finns många särintressen och företrädare kan bedriva opionionsbildning och samla tillräckligt stort antal röster för att driva igenom eller stoppa olika beslut.

Styrelse

Styrelsen tillsätts vanligen av bolagsstämman och ansvarar för bolagets förvaltning och organisation under räkenskapsåret. En styrelsens viktigare uppgifter är att utse bolagets VD. Hur styrelsen skall se ut stadgas i bolagsordningen. Bolagsordningen kan även stadga att styrelseledamöter skall utses av en nomineringskommitté, något som blir mer och mer vanligt i större bolag. Styrelsen skall enligt lag utarbeta en arbetsordning som beskriver hur styrelsearbetet skall bedrivas och fördelas mellan respektive ledamot och eventuell VD. Styrelsen ansvarar kollektivt för bolagets förvaltning, vilket innebär att varje ledamot måste ta ett stort ansvar för att vara insatt även i frågor som ledamoten inte själv handlägger. I styrelsen har varje ledamot har en röst. Om man blir nedröstad i en omröstning kan man reservera sig mot beslutet, vilket innebär att man i protokollet noterar att ledamoten röstade mot beslutet och anför skälen för detta. Detta kan få stor betydelse för hur bolagsstämman väljer att rösta när det gäller ansvarsfrihet för styrelsen samt vid eventuell brottsutredning. Styrelsens ordförande har ett särskilt ansvar för styrelsearbetet, bl.a genom att tillse att alla frågor behandlas och kommer till beslut samt att kalla ledamöterna till styrelsens sammanträden.

Verkställande Direktör (VD)

VD tillsätts av styrelsen och ansvarar för bolagets löpande förvaltning. VD har enligt lag rätt att utföra löpande förvaltning som är av sådan karaktär eller omfattning att det inte kan invänta styrelsebeslut t.ex. att skriva under skattedeklarationer. I övrigt är det styrelsen som avgör vilken makt VD skall ha, t.ex. vilka avtal VD skall få ingå i bolagets namn m.m. Detta beskrivs i bolagets arbetsordning, som styrelsen ansvarar för. VD har ett stort ansvar för bolaget och har därför lagenlig rätt att deltaga på styrelsemöten (förutom vid handläggning av vissa frågor, t.ex. VD:s ersättning) och få avvikande uppfattning noterad till protokollet även om han eller hon inte sitter i styrelsen. Privata aktiebolag behöver inte utse VD. Publika aktiebolag måste ha en VD och det får då inte vara samma person som styrelsens ordförande.

Revisor(er)

Bolagsstämman utser en eller flera revisorer som för ägarnas räkning granskar bolagets räkenskaper och årsredovisning och kontrollerar styrelsens och VD:s förvaltning av bolaget. Revisorn skriver en revisionsberättelse i årsredovisningen och kan där tillstyrka eller avstyrka ansvarsfrihet för styrelsen beroende på hur bolagets räkenskaper och verksamhet ser ut. Revisorer i aktiebolag är numera skyldiga att rapportera till polis och åklagare om de upptäcker brott i styrelsen.

Aktier

Den som äger en aktie i ett aktiebolag äger en andel av bolaget. Aktier har därför ett antal egenskaper och nyckeltal kopplade till sig.

Nominellt belopp

Aktiebolagets aktiekapital dividerat med antalet existerande aktier (antal utestående aktier) kallas för aktiens nominella belopp. Hur stort detta belopp är skall finnas i bolagsordningen och det krävs därför beslut på bolagsstämma för att ändra det. Det ändras inte genom en emission av nya aktier eftersom det överskjutande värdet på försäljning av nya aktier bokförs på det intilliggande kontot överkursfond.

Aktieslag

Aktier kan emitteras i olika aktieslag. Oftast talar man om A- och B-aktier. Det som skiljer olika aktieslag åt är normalt det s.k röstetalet, d.v.s hur många röster varje aktie berättigar till på bolagsstämman, men det kan också finnas andra skillnader. B-aktier är normalt röstsvagare än A-aktier (men har samma nominella belopp). Ett företag som behöver ta in nya pengar och sprida ägandet men ändå vill behålla röstmajoriteten kan emittera röstsvagare B-aktier och på så sätt behålla makten i bolaget och ändå kunna få in pengar.

Vinst per aktie

Vinsten i ett bolag kan enkelt divideras med antalet utestående aktier och man får då ett nyckeltal, vinst per aktie, som är lättare för en aktieägare att relatera till än den totala vinsten.

Utdelning per aktie

Bolagsstämman kan besluta att dela ut en del av vinsten till aktieägarna. När den totala utdelningen är beslutad dividerar man detta belopp med antalet aktier och får en utdelning per aktie. Det är detta belopp som varje aktieägare får i utdelning för var och en av sina aktier.

P/E-tal

P/E-talet (:en:price / earnings, aktiekurs dividerat med vinst per aktie) ger en kvot som talar om hur många gånger den uppvisade vinsten per aktie som aktien kostar. Om en aktie har en kurs på 200 kronor och förra årets vinst blev 10 kronor per aktie så har aktien P/E 20. Om aktien istället kostar 10 kronor så är P/E 1. P/E-talet ger en fingervisning om hur högt eller lågt värderad en aktie är i förhållande till den faktiskt uppvisade vinsten. Men det finns många andra faktorer som påverkar en aktiekurs.

Utdelning

Ett aktiebolag kan dela ut vinst till aktieägarna genom utdelning. Varje år måste dock först minst 10% av nettovinsten sättas av i en s.k reservfond, till dess att reservfonden uppgår till minst 20% av aktiekapitalet (ABL kap 12). Det bundna egna kapitalet (i första hand aktiekapitalet) får aldrig delas ut till aktieägare utan kan endast tas i anspråk genom upplösning av bolaget (likvidation).

Källor

- Aktiebolagslagen (1975:1385)
- Björn Lundén, Aktiebolag, Björn Lundén Information AB, 9:e upplagan, 2001, 392 sidor, ISBN 91-7027-265-4

Länkar

- [http://rixlex.riksdagen.se/htbin/thw?%24%7BOOHTML%7D=SFST_DOK&%24%7BSNHTML%7D=SFSR_ERR&%24%7BBASE%7D=SFST&BET=1975%3A1385&%24%7BTRIPSHOW%7D=format%3DTHW Aktiebolagslag (1975:1385)]
- [http://www.bolagsverket.se Bolagsverket] Kategori:Associationsrätt Kategori:Företagsekonomi ja:株式会社 ko:주식회사

Finland

Finland, fin. Suomi, är en republik i norra Europa. Finland är sedan 1995 medlem i Europeiska unionen och det första nordiska land att införa euro som sin valuta. Det svenskspråkiga Åland utgör ett självstyrande landskap inom landet.

Historia

Huvudartikel: Finlands historia Efter att under minst 700 år varit en del av Sverige erövrades Finland av den ryske tsaren Alexander I:s styrkor och blev ett eget storfurstendöme i personalunion med Ryssland 1808. De ryska tsarerna var storfurstar av Finland och var till en början välvilligt inställda till Finland och en tsar lär ha sagt att Finland var den enda del av hans rike som inte gav honom några problem. Under första delen av 1800-talet uppstod i Finland liksom på så många andra håll en nationalistisk rörelse, och det finska språket, som tidigare inte haft någon officiell betydelse, gavs högre status. Så anses t ex boken Seitsemän veljestä (Sju bröder) av Aleksis Kivi som ett av de första litterära verken på finska. I denna nationalistiska strävan deltog många svenskspråkiga under parollen "Svenskar äro vi inte längre, ryssar vilja vi inte bli, låt oss alltså bli finnar". Man ville alltså på detta sätt försäkra sig om att Finland skulle förbli eget land med egna lagar (fortfarande långt in på 1900-talet gällde delar av 1734 års svenska lag i Finland) och egen regering (se vidare Finlands historia: Storfurstendömet). I slutet av 1800-talet infördes det flera åtgärder som skulle knyta Finland närmare Ryssland och oroligheter utbröt. Den ryske generalguvernören dödades vid ett attentat. Efter att Ryssland förlorat första världskriget förklarade sig Finland självständigt den 6 december 1917. I det självständiga Finland hade dock borgerliga och socialister svårt att komma överens och det finska inbördeskriget utbröt. Under 1930-talet var relationerna till grannen i öster, Sovjetunionen, normala men inte hjärtliga. 1939 ställde Sovjetunionen territoriella krav på Finland som avvisades och Finland blev därför anfallet i det Finska vinterkriget. Efter fredsslutet 1940 efter vinterkriget var revanschlusten stor och Finland knöt sig närmare stormakten i söder, Nazityskland. I samband med Operation Barbarossa anföll Finland Sovjetunionen ("fortsättningskriget") för att få Karelen åter men det stod snart klart att Tyskland skulle förlora och Finland tvingades till fred på Sovjets villkor. Efter andra världskriget skedde en total omläggning av Finlands utrikespolitik av president Paasikivi där man dels iakttog neutralitet, dels ville ha Sovjetunionens förtroende. Genom VSB-fördraget kunde Finland få Sovjetunionens hjälp av försvara sig mot ett militärt anfall. Paasikivi-linjen fortsatte under president Kekkonen som tveklöst hade ett gott samarbete med de sovjetiska generalsekreterarna Chrusjtjov och Brezjnev. Denna typ av beroendepolitik i det fördolda har internationellt fått det nedsättande namnet finlandisering. finlandisering Kekkonen var Finlands president ända fram till 1981 och efterträddes av Mauno Koivisto som fortsatte den försiktiga politiken. Utrikeshandeln med Sovjetunionen var av stor vikt för den finländska industrin och när Sovjetunionen stod inför upplösning drabbades Finland av en svår konjunkturnedgång. Finland blev medlem av EU 1995, samtidigt med Sverige och Österrike.

Geografi

Huvudartikel: Finlands geografi Finland gränsar i söder till Finska viken och Östersjön, och i väster till Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Landgränserna i norr vetter mot Sverige, Norge och Ryssland. I söder, på andra sidan Finska viken, finns grannlandet Estland. Finland nämnts som "de tusen sjöarnas land", enär de är legio, speciellt i sydöstra Finland. I Österbotten och längs de västra kusterna är terrängförhållandena, på grund av landhöjningen, annorlunda. Kustområdena domineras av vida slätter. Naturtillgångar: timmer, koppar, zink, järn, silver

Styrelseskick

Huvudartikel: Finlands politik Finland är en republik. Republiken leds av presidenten som väljs i två omgångar vart sjätte år. Nuvarande president är Tarja Halonen sedan år 2000. Till presidentens (republikens president) uppgifter hör bland annat att stadfästa lagar och att leda utrikes- och säkerhetspolitken tillsammans med regeringen. Presidenten utnämner enskilda ministrar och höga tjänstemän, och befriar också dessa från deras uppgifter. Finland är en demokrati, med en folkvald riksdag. Finlands regering kallas statsrådet (fi. valtioneuvosto). Val hålls vart fjärde år i mars. Regeringen leds av en statsminister. Efter riksdagsvalet utser presidenten (efter att ha samtalat med riksdagens talman och riksdagsgruppernas ledare) en statsministerkandidat till riksdagen som antingen godkänner kandidaten eller förkastar förslaget. Efter detta utnämns statsministern av presidenten och tillsammans utser de regeringen, som sedan godkänns av riksdagen. På senare år (efter Mauno Koivisto) har statsministerns makt ökat vilket har lett till att statsministern numera har en makt som motsvarar Sveriges statsminister. Inom Finland utgör Åland ett demilitariserat och självstyrande landskap. Åland är även enspråkigt svensktalande, vilket innebär att det är den enda del av landet där finska inte har officiell status. För den områdesvisa statliga förvaltningen är landet i övrigt indelat i sex län, där också Åland räknas in som ett län. Länen indelas i landskap. I Finland finns både historiska landskap, vilka har ungefär samma ställning som de svenska landskapen, och moderna landskap, vars gränser fastställts av staten. De moderna landskapen har även vissa uppgifter. Lokalförvaltningen handhas av kommuner som producerar bastjänster för invånarna, bl.a. utbildning, social- och hälsovårdstjänster, samhällsteknik och miljötjänster. De kommunala beslutsfattarna väljs vart fjärde år i kommunalvalet. Kommunernas antal är 431, av vilka 113 är städer. Finlands huvudstad är Helsingfors (fi. Helsinki), vilken även är landets största stad. De största städerna därefter är i ordningsföljd; Esbo (fi. Espoo), Tammerfors (fi. Tampere), Vanda (fi. Vantaa) Åbo (fi. Turku) och Uleåborg (fi. Oulu). Esbo och Vanda utgör tillsammans med Helsingfors och Grankulla (fi. Kauniainen) en sammanhängande stadsbildning (huvudstadsregionen eller Stor-Helsingfors).
Demografi
I Finland bor finländare, varav en minoritet, ca 6 %, är svenskspråkiga. Många svenskspråkiga finländare skiljer noggrant mellan finländare (ett samlingsbegrepp för alla som bor i eller kommer från Finland), finnar (de som har finska som modersmål), och finlandssvenskar (finländare som har svenska som modersmål). I de norra delarna av landet bor samer. På senare tid har även en omfattande invandring från det forna östblocket skett, främst av personer med anknytning till finskt språk eller finsk/karelsk/ingermanländsk kultur. 84 procent av finländarna är medlemmar av den evangelisk-lutherska statskyrkan. Trots detta är finländarna ett relativt sekulariserat folk (likt svenskarna) och det religiösa engagemanget inskränker sig vanligen till dop, konfirmation, vigsel och begravning. Engagemanget i dessa riter är dock mycket stort; 90% av alla nyfödda döps och 90% av alla ungdomar konfirmeras (att jämföra med situationen i Sverige där 70% av alla nyfödda döps och ca 55% av alla ungdomar konfirmeras). Den finska evangelisk-lutherska kyrkan upplever inte något större medlemstapp. Drygt 1 procent av finländarna hör till den ortodoxa kyrkan, som också har ställning som statskyrka. Statskyrkorna är inte, i motsats till Svenska kyrkan, skilda från staten.
- Befolkningens medelålder: 40,3 år
- Religion: lutheraner 84 %, ortodoxa 1 %, ingen 13 %, annan 1 % (2003)
Industri
Den finska industrin har precis som den svenska historiskt varit knuten till skogs- och pappersindustrin. Den finska verkstadsindustrin har inte varit inriktad på samma tunga verkstadsindustri som den svenska. Efter kriget med Sovjetunionen tvingades Finland betala stora krigsskadestånd men fick samtidigt en stor handelspartner. Under 1950-talet slog den finska industridesignen igenom internationellt och företag som Marimekko, Iittala och Fiskars har fortsatt i den traditionen. Fiskars är ett tydligt exempel på finsk industri där industridesignen lett till framgångar och där produkten varit av det mindre slaget (knivar, saxar). I slutet av 1960-talet etablerade Saab-Scania personbilstillverkning i Nystad (fi. Uusikaupunki). Idag är fabriken i Nystad en legotillverkare för personbilsindustri och har bl.a. tillverkat för Opel och Porsche. Finland har inte haft en egen personbilsindustri men har lastbils- och traktortillverkning (Valmet, Sisu). Under 1990-talet blev Nokia den finska industrins stora motor och hade en viktig del i den finska ekonomins återhämtning efter den ekonomiska krisen som Sovjetunionens kollaps orsakade.
Se även

- Finlands presidenter
- Kommuner i Finland
- Län i Finland
- Lista över Finlands städer i storleksordning
- Alfabetisk lista över Finlands städer
- Sisu
- Finsk mytologi
Externa länkar

- [http://www.tpk.fi/svenska/ Republiken Finlands Presidents officiella hemsida]
- [http://www.government.fi/vn/liston/base.lsp?k=sv Statsrådets (regeringens) officiella hemsida]
- [http://www.eduskunta.fi/rfakta/index01.htm Finlands riksdag]
- [http://www.defmin.fi/index.phtml/lang/2/topmenu_id/88/menu_id/88/fs/12 Försvarsministeriet]
- [http://www.terra.es/personal2/monolith/finland.htm Finlands ledare (presidenter, talmän, partiledare...)] Kategori:Europas länder Kategori:Finland fiu-vro:Soomõ [[got:

OY

OY är i finskan förkortningen för osakeyhtiö, det vill säga aktiebolag.

Sverige

Konungariket Sverige är en konstitutionell monarki i norra Europa, beläget på den skandinaviska halvön. Landet gränsar till Norge i väster, Finland i nordost, samt Danmark i sydväst via Öresundsbron. De omgivande vattnen är Bottenviken och Bottenhavet som utgör en del av Östersjön, samt i sydväst Skagerack, Kattegatt och Öresund. Utgör en del av det geografiska område kallat Norden. Huvudstad är Stockholm. De därefter största städerna är i storleksordning Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping, Västerås, Örebro, Norrköping, Helsingborg och Jönköping (se även svenska orter).

Historia

Huvudartikel: Sveriges historia Sveriges historia Sedan inlandsisen drog sig tillbaka befolkades den skandinaviska halvön av söderifrån kommande samlare och jägare i olika vågor. Området var splittrat i flera olika maktcentra men ett av dessa, Svealand, fick ett dominerande inflytande. Kungamakten stärkte sitt grepp under 1300-talet och hela Norden förenades i Kalmarunionen. Av flera anledningar splittrades denna och efter ett inbördeskrig kunde Gustav Vasa ta makten över Sverige. Under 1600-talet kunde Sverige genom sin krigsvana armé bli en europeisk stormakt. Under det följande århundradet saknades resurser att hålla kvar alla besittningar och 1809 förlorades östra rikshalvan till Ryssland. 1800-talets industrialisering kom förhållandevis sent till Sverige men byggandet av järnvägar från 1860-talet kom att betyda mycket. Företag inom elektronik och kemi som L.M. Ericsson och Nitroglycerin Aktiebolaget fick en internationellt betydelsefull ställning. Under första världskriget var Sverige neutralt. 1921 fick Sverige allmän rösträtt och en socialdemokratisk regering med Hjalmar Branting. Även under andra världskriget hoppades de nordiska länderna kunna vara neutrala men denna förhoppning gick i kras genom Sovjetunionens anfall på Finland och Nazitysklands anfall på Danmark och Norge och detta tvingades Sverige att föra en pragmatisk politik visavi omvärlden. Efter krigsslutet tillträdde en socialdemokratisk regering och under 1950- och 1960-talen gjordes flera reformer inom arbetsmarknads- och socialpolitiken. Den ekonomiska högkonjunkturen under dessa år gjorde att många kunde ta del av en stigande levnadsstandard. Den svenska säkerhetspolitiken byggde på att alliansfriheten i fredstid skulle stärka neutraliteten vid ett krig. Senare har det dock visat sig att den formella alliansfriheten inte förhindrade ett nära vapentekniskt samarbete med NATO. Detta hindrade inte statsminister Olof Palme från att driva en offensiv utrikespolitik med kritik mot Vietnamkriget och apartheid i Sydafrika. Under 1970-talet försämrades ekonomin och energifrågan blev aktuell. Kritiken mot kärnkraften ledde till att riksdagen beslutade att inga fler kärnkraftverk skulle byggas. Genom Berlinmurens fall 1989 kom det till en omprövning av den svenska alliansfriheten som ledde till att regeringen ansökte om medlemskap i EU. Efter förhandlingar blev Sverige medlem 1995.

Politik

Huvudartikel: Sveriges politik Sveriges politik Sverige är en konstitutionell monarki. Sveriges tron associeras inte längre med någon egentlig makt; landet är i stället en representativ demokrati och styrs av en regering ledd av en statsminister som utses av en folkvald riksdag (parlament), inför vilken regeringen är ansvarig. Riksdagen väljs vart fjärde år. Under större delen av 1900-talet har det funnits i huvudsak fem partier i den svenska riksdagen som representerat kommunism, socialdemokrati, socialliberalism, agrara frågor och liberalkonservatism. Sveriges socialdemokratiska arbetareparti har varit dominerande i svensk politik sedan 1930-talet och satt i regeringsställning fram till 1976. År 1982 blev socialdemokraterna åter ett regeringsparti och har, med undantag av tre år i början av 1990-talet, förblivit det. Runt 1990 förändrades partistrukturen något. År 1988 lyckades Miljöpartiet de Gröna (mp) komma in i riksdagen, 1991 åkte Miljöpartiet ur och istället kom Kristdemokratiska Samhällspartiet (kds) och Ny Demokrati (nyd) in. 1994 kom Miljöpartiet åter in i riksdagen och Ny demokrati åkte ut. Sedan dess har riksdagen bestått av dessa partier. Även de andra partierna anses ha förändrats under 1990-talet. I val till landsting och kommunfullmäktige är det i stort sett samma partier som brukar få röster, med undantag för regionala partier och vissa andra, såsom Sveriges Pensionärers Intresseparti och Sverigedemokraterna.

Geografi

Huvudartikel: Sveriges geografi Sveriges geografi). Hela landet är täckt av snö.]] Sverige har ett oftast milt tempererat klimat trots sitt nordliga läge, vilket beror på värme från Golfströmmen. I södra Sverige är lövträd dominerande, i norra barrskogar och härdiga björkar vilka dominerar landskapet. Ovanför polcirkeln går solen inte ner under sommaren, och midvinternatten avbryts där endast av några timmars gryning och skymning. Öster om Sverige ligger Östersjön och Bottniska viken, vilket ger landet en lång kustlinje, vilken i sig också påverkar klimatet. I väst ligger skandinaviska fjällkedjan, också kallad Skanderna eller skämtsamt Kölen, som skiljer Sverige från Norge. Riksgränsen följer alltsedan 1700-talet ganska exakt själva vattendelaren. Svenska älvar i norr flyter alltså som regel österut och hinner ofta bli ganska breda (de så kallade norrlandsälvarna). Södra Sverige är till stora delar jordbruksmark, medan skog täcker större och större delar av övriga landet. Befolkningstätheten är också större i de södra delarna, med centrum i Mälardalen och Öresundsregionen. I söder rinner många vattendrag upp i mitten av det så kallade sydsvenska höglandet och rinner både åt norr och söder, öster och väster. Svenska älvar blir därför aldrig lika långa och stora i söder som i norr. Sverige har landgräns mot Finland och Norge.
Administrativ indelning
Norge Huvudartikel: Sveriges administrativa indelning Uppdelning i län med länsbokstäver:
- A - Stockholms län
- C - Uppsala län
- D - Södermanlands län
- E - Östergötlands län
- F - Jönköpings län
- G - Kronobergs län
- H - Kalmar län
- I - Gotlands län
- K - Blekinge län
- M - Skåne län
- N - Hallands län
- O - Västra Götalands län
- S - Värmlands län
- T - Örebro län
- U - Västmanlands län
- W - Dalarnas län
- X - Gävleborgs län
- Y - Västernorrlands län
- Z - Jämtlands län
- AC - Västerbottens län
- BD - Norrbottens län Länen är i sin tur indelade i kommuner och landsting.
- Uppdelning i landsting: Blekinge, Dalarna, Gotland, Gävleborg, Halland, Jämtland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg, Norrbotten, Skåne, Stockholm, Södermanland, Uppsala, Värmland, Västerbotten, Västernorrland, Västmanland, Västra Götaland, Örebro, Östergötland. Ibland delas Sverige in även i landsdelar, landskap och stift.
- Uppdelning i landsdelar: Götaland, Svealand, Norrland.
- Uppdelning i landskap: Blekinge, Bohuslän, Dalarna, Dalsland, Gotland, Gästrikland, Halland, Hälsingland, Härjedalen, Jämtland, Lappland, Medelpad, Norrbotten, Närke, Skåne, Småland, Södermanland, Uppland, Värmland, Västerbotten, Västergötland, Västmanland, Ångermanland, Öland och Östergötland
- Uppdelning i stift: Uppsala ärkestift, Linköpings stift, Skara stift, Strängnäs stift, Västerås stift, Växjö stift, Lunds stift, Göteborgs stift, Karlstads stift, Härnösands stift, Luleå stift, Visby stift, Stockholms stift.

Klimat

Huvudartikel: Sveriges klimat

Ekonomi

Huvudartikel: Sveriges ekonomi Välmående av fred och neutralitet genom mer än 200 år har Sverige uppnått en hög levnadsstandard. Sveriges ekonomi är kapitalistisk med en omfattande skattfinansierad omfördelning av tillgångar. Landet har ett modernt distributionssystem, bra interna och externa kommunikationsmedel och en välutbildad arbetsstyrka. Skog, vattenkraft och järnmalm är viktiga naturtillgångar i Sveriges ekonomi som är starkt orienterad mot handel med utlandet.

Kända svenska företag

- ABB (svensk-schweiziskt)
- Alfa Laval
- Arla Foods (svensk-danskt)
- AstraZeneca (svensk-brittiskt)
- Atlas Copco
- Autoliv
- Electrolux
- Ericsson
- Hennes & Mauritz
- IKEA
- SAAB
- Saab Automobile (utlandsägt)
- Sandvik
- SCA
- Scania
- Securitas
- SKF
- SSAB
- StoraEnso (svensk-finskt)
- TeliaSonera (svensk-finskt)
- Tetra Pak
- Vattenfall
- Volvo
- Volvo Personvagnar (utlandsägt)

Infrastruktur

Flyg

I Sverige finns ett antal internationella flygplatser där Arlanda är den största och därefter kommer Landvetter och Sturup. Från flygplatserna opererar ett flertal stora internationella flygbolag. Fortfarande har SAS ett övertag men flera andra har också en stor betydelse som t ex Lufthansa. Andra flygbolag som kan nämnas är t ex KLM och Aeroflot. Arlanda har dessutom en järnväg som går både söderut och norrut.

Järnvägar

Huvudartikel: Sveriges järnvägsnät Sveriges järnvägsnät har byggts ut sedan mitten av 1800-talet och omfattar i början av 2000-talet närmare 12 000 km järnväg, varav 9 400 km är elektrifierad. Järnvägarna är mycket ojämnt utbyggda i Sverige. Järnvägsnätet har Stockholm som en central punkt och når till de övriga delarna av Sverige. Järnvägarna når också ut till Danmark, Norge och även, via tågfärja, Tyskland. I vissa regioner är järnvägsnätet väl utbyggt och där är också tågtrafiken tät. Det handlar främst om regionerna runt Stockholm, Göteborg och Skåne. Andra regioner har däremot ett järnvägsnät som är mycket bristfälligt utbyggt. Det finns regioner som i stort sett enbart har en eller två banor. Detta finns framförallt i Norrland. Även banstandarden är ojämn då de regioner med ett bättre utbyggt järnvägssystem och har en bättre banstandard medan andra regioner istället har en mycket låg standard och där tågen går mycket långsamt.

Vägar

De södra delarna av landet har det mest utbyggda vägnätet. Det är framförallt tätbefolkade område som Skåne, Göteborg, västkusten samt Östergötland och Stockholmsregionen som har ett omfattande vägnät. Mindre vägar i glesbefolkade delar kan vara grusvägar, detta gäller framförallt Norrland. Från Skåne går det motorvägar till Danmark över Öresundsbron och till Göteborg. Till Stockholm går det motorväg nästan hela vägen med undantag för en liten sträcka som är under byggnad och är en byggplats. Från Helsingborg till Uppsala är vägen i stort sett en motorväg men från Uppsala blir vägen betydligt sämre några mil innan den åter blir bättre. Motorvägen mellan Helsingborg och Stockholm håller på att bli färdig. Från Uppsala mot Gävle pågår motorvägsbygge som ska ersätta en del av E4:an som för närvarande har bristfällig standard. Från Uddevalla mot gränsen till Norge pågår också utbyggnad av motorväg.

Demografi

Huvudartikel: Sveriges demografi Sveriges demografi Förutom svenskar bor i Sverige samer (kallades förr för lappar) och tornedalsfinnar. De två senare grupperna benämns endemiska minoriteter. Sedan några decennier tillbaka bor också växande grupper av framförallt invandrande jugoslaver, turkar, irakier, iranier, kurder, chilenare och övriga skandinaver i Sverige. Flertalet svenskar tillhör Svenska kyrkan, vars villkor och existens fastställs i Lag om Svenska kyrkan av 1998, som började gälla 2000, då relationerna mellan kyrka och stat ändrades. I Sverige finns flera andra trosåskådningar representerade, främst efter immigration från andra delar av världen bland annat romerska katoliker, flera olika ortodoxa riktningar, muslimer och pingstvänner. Bland övriga finns det ett fåtal som praktiserar traditionell samisk schamanism. Sverige är på många sätt ett sekulariserat land. Trots Svenska kyrkans höga medlemssiffror är den religiösa aktiviteten (gudstjänstbesöken) inte särskilt hög. Med alla trossamfund inräknade är dock antalet gudstjänstbesök fler än antalet biobesökare per år och enbart Svenska kyrkans körverksamhet lockar fler deltagare än antalet personer aktiva inom idrotten. De flesta svenskar döps, vigs och begravs fortfarande i kyrkan, men det är ovisst hur stor riternas religösa betydelse är för gemene man. I Sverige talas huvudsakligen svenska, men samiska, finska och tornedalsfinska talas av endemiska minoriteter. Även romani och jiddisch är erkända minoritetsspråk sedan några år tillbaka.

Kultur

- Svensk kultur
- Kända svenskar
- Svenska drycker
- Svenska konstnärer
- Svenska maträtter
- Svenska ostar
- Svenska folkdanser
- Svenska tidningar
- Svensk litteratur

Massmedier

: Huvudartikel: Massmedier i Sverige

Se även

- Kommunikationer i Sverige
- Transporter i Sverige
- Sveriges militär
- Sveriges internationella relationer
- Sport i Sverige

Externa länkar

- [http://www.sweden.se Sweden.se]
- [http://www.sverige.se Sverige.se]
- [http://www.regeringen.se Regeringskansliet]
- [http://www.riksdagen.se Riksdagen]
- [http://www.royalcourt.se Kungl. hovstaterna]
- [http://www.mil.se Försvarsmakten]
- [http://www.svensktkulturarv.com SvensktKulturarv]
- [http://www.lundberg-lagerstedt.se/distance/ Avståndstabell]
- [http://www.historia.se Historia.se - Portalen för historisk statistik]
- [http://www.visitsweden.com VisitSweden - Den officiella webbplatsen för Sverige som turistdestination] Kategori:Europas länder Kategori:Sverige als:Schweden fiu-vro:Roodsi [[got:

Aktiekapital

Aktiekapital är det nominella värdet på ett aktiebolags aktier. När man startar ett nytt aktiebolag måste aktiekapitalet uppgå till minst 100.000 kronor i privata aktiebolag och 500 000 kr i publika aktiebolag. Det är ett aktiebolags ägare som skall tillföra bolaget dess aktiekapital. Ägarnas ansvar för ett aktiebolags åtaganden är begränsat till det insatta aktiekapitalet. Aktiekapitalet behöver inte motsvaras av pengar, utan kan även finansiera t.ex. inventarier eller ett varulager. Om aktiekapitalet inte motsvaras av pengar kallas det för apportegendom. Kategori:Företagsekonomi

Eget kapital

Eget kapital, skillnaden mellan tillgångar och skulder inom redovisningen. Eget kapital är precis som namnet anger, det kapital som på olika sätt kan sägas utgöra ett bolags eller en förenings egna medel. Eget kapital uppstår antingen genom att ägare/medlemmar skjuter till medel eller genom att organisationen går med vinst. Ofta blir det en kombination, då ägare och medlemmar skjuter till medel vid bildandet av en organisation och sedan kanske går med vinst under följande år och på så sätt bygger upp det egna kapitalet. Om en organisation går med förlust över ett räkenskapsår måste förlusten täckas av eget kapital vid räkenskapsårets slut. Om man inte har tillräckligt mycket eget kapital för att täcka förlusten får man ett negativt eget kapital och kan sägas vara på obestånd. Då måste ägare eller medlemmar skjuta till pengar för att inte organisationen skall bli likvidationspliktig eller bli försatt i konkurs (om man har skulder som man inte kan betala).

Bundet eget kapital

I aktiebolag skiljer man mellan bundet och fritt eget kapital. Det bundna egna kapitalet kan inte, till skillnad från det fria, delas ut till aktieägarna.
- Aktiekapital
- Reservfond
- Överkursfond
- Uppskrivningsfond

Fritt eget kapital

- Balanserat resultat
- Dispositionsfond
- Årets redovisade resultat

Se även

- Aktiebolag Kategori:Bokföring

Aktiebörs

En aktiebörs är en marknadsplats där man köper och säljer aktier till marknadspris. Aktiebolag kan notera sina aktier på en aktiebörs för att säljare och köpare skall kunna göra affärer på ett kontrollerat vis och med viss likviditet. En aktieägare som vill sälja aktier lägger en s.k säljorder på aktiebörsen. Man anger hur många aktier man vill sälja och till vilket pris man är beredd att sälja dem. Säljordern läggs sedan in i börsens system och därmed kan information om att den aktuella posten är ute till försäljning distribueras till alla som är intresserade. På samma sätt lägger en köpare in en köporder och anger på så sätt att man vill köpa ett visst antal aktier till ett visst pris. Säljarnas och köparnas ordrar sammanställs i ett s.k orderdjup, som visar hur många aktier som är till salu (samt till vilka priser) respektive hur många som kan köpas upp av köparna (samt till vilka priser). Man matchar säljordrar mot köpordrar och om någon vill köpa till det pris säljaren begär blir det affär och aktierna byter ägare.

Orderdjup AB Bolaget
Sälj, antal	Sälj, kurs	Köp, kurs	Köp, antal
5000	37,50	37,00	900
1000	38,00	36,50	400
1200	39,00	36,00	1100
1500	39,50	35,00	1500

I exemplet ovan ser vi ett orderdjup. På den översta raden finns den säljare respektive köpare som ligger närmast varandra i begärt pris. Säljaren vill sälja 5000 aktier i AB Bolaget och begär 37,50 per aktie. Köparen är beredd att köpa 900 aktier för 37,00 per aktie. Säljarens begärda pris kallas för säljkurs och köparens erbjudna pris kallas för köpkurs. Skillnaden mellan dessa kallas med ett engelskt lånord för spread, spridning. Är spridningen stor är sannolikheten för affär låg. Är spridningen liten är sannolikheten större för att någon av köparen eller säljaren justerar sitt bud för att det skall bli affär. Den kurs som affären sker till kallas för avslutskurs eller senast betalt. Detta är skälet till att det finns tre olika kurser när man tittar på en kurslista: Köp, Sälj och Senast betalt. Antalet aktier som har bytt ägare under en handelsdag kallas för volym. Kategori:Aktier ja:証券取引所

Firma

Firma är det namn under vilket en näringsidkare bedriver sin verksamhet. För ett bolag är firman detsamma som det hos Bolagsverket registrerade fullständiga namnet. Även andra juridiska personers fullständiga namn brukar kallas firma, även om de inte bedriver näringsverksamhet. En juridisk person brukar alltid ha regler för vem som får teckna firman, d.v.s. vem som med lagligt bindande verkan får skriva under avtal och liknande för den juridiska personens räkning. Den som för tillfället ha sådan rätt kallas firmatecknare. Med enskild firma avses att en fysisk person bedriver näringsverksamhet i sitt eget namn. Med parallellfirma avses ett annat namn, som näringsidkaren också använder, t.ex. en översättning av den egentliga firman till ett annat språk. Med bifirma avses ett namn som används av en firma för en viss avgränsad del av dess näringsverksamhet. Kategori:Associationsrätt ja:会社

Överkursfond

Är en balansräkningspost under "bundet" eget kapital. Posten ökar från priset på en nyemission av aktier som överstiger antalet sålda aktier gånger ett ursprungligt nominellt värde per aktie. Resten av priset ökar en annan "bundet" eget kapital post, "aktiekapital". Jämför med Google IPO mellan Q2 och Q3 2004 ([http://finance.yahoo.com/q/bs?s=goog]).

Juridisk person

Juridisk person, juridisk term för sammanslutning som äger egen rättskapacitet på samma sätt som en enskild människa (fysisk person). En juridisk person kan t.ex. vara en stat, en kommun, många (men inte alla) former av bolag, en förening, en stiftelse, ett dödsbo eller ett konkursbo.

Se även

- Fysisk person Kategori:Juridik Kategori:Associationsrätt ja:法人

Aktiekapital

Bolagsstämma

En bolagsstämma är det högsta beslutande organet i ett aktiebolag. Bolagsstämmor utgörs av aktieägarna och samlas normalt en gång om året. Bolagsstämmans huvuduppgift brukar vara att utse bolagets styrelse. Kategori:Företagsekonomi Kategori:Associationsrätt

Överkursfond

Emission

Emission, i finansiella termer ett begrepp för att ge ut nya finansiella instrument, t.ex. aktier.

Nyemission

En nyemission är när ett bolag ger ut nya aktier. Ett aktiebolag som har 1 000 000 utestående aktier kan t.ex. besluta att nyemittera 100 000 aktier och därefter ha 1 100 000 utestående aktier. Det nominella beloppet per aktie är samma som tidigare, men aktiekapitalet ökar eftersom det finns fler utestående aktier. Det vanligaste vid en nyemission är att man tar in extra kapital förutom aktiekapitalet. Detta hamnar då i den s.k överkursfonden, som kan användas för att täcka upp kommande förluster under t.ex. en uppbyggnadsfas. Vid en nyemission uppstår s.k utspädning, vilket betyder att en aktie efter en nyemission representerar en mindre andel av bolaget än före emissionen.

Fondemission

Ett aktiebolag som har en upparbetad vinst (fritt eget kapital) kan omvandla denna till aktiekapital genom att göra en fondemission. Då ger bolaget inte ut några nya aktier, men de aktier som finns får ett högre nominellt värde, då ju aktiekapitalet ökar. På detta sätt binder man kapital hårdare i företaget vilkar ökar stabiliteten. Detta görs typiskt sett när ett bolag växer och behöver bli ekonomiskt mer stabilt, t.ex. inför en börsnotering eller när större lån skall tas upp. Vid en fondemission sker ingen utspädning.

Apportemission

En apportemission liknar en nyemission, men aktierna betalas inte med pengar utan med något annat - ofta andra aktier. Men det går också att teckna aktierna med t.ex. maskiner eller annan utrustning.

Kvittningsemission

En kvittningsemission liknar också en nyemission, men här kvittar man bort skulder istället för att betala aktier med nya pengar. Detta är ett vanligt förfarande för bolag som t.ex. tagit upp lån från andra bolag men inte klarar att betala tillbaks dem inom avtalad period.

Split

En split innebär att man delar antalet aktier i flera mindre delar, varpå varje akties nominella belopp också sjunker med motsvarande del. En "split 1000:1" betyder då att man får 1000 nya aktier mot 1 gammal och att var och en av de nya aktierna då representerar 1/1000-del av det nominella beloppet hos den gamla aktien. De nya aktiernas sammanlagda värde är lika stort som den gamla aktien, d.v.s spliten förändrar inte värdet på innehavet. Bolag använder sig oftast av split för att varje enskild akties värde skall vara hanterbart, oftast i fråga om handel. En aktie med en börskurs på kanske 10.000 kronor blir väldigt svår att omsätta på börsen, då många kanske bara skulle vilja köpa för ett par tusen kronor. Om man då istället gör en split 1000:1 så kommer den nya aktiens kurs att vara 10 kronor, vilket är enklare att handla med och detta gör troligen aktien mer likvid, d.v.s omsättningen av aktien på börsen ökar och värdet blir därmed mer stabilt och rättvisande. Motsatsen till split kallas omvänd split eller sammanläggning och har motsvarande effekt. Om ett bolags värde har minskat så mycket att börskursen ligger på en bråkdel av en krona kan en omvänd split göra att bolagets aktievärde går att överblicka på ett tydligare sätt eftersom varje aktie representerar en mer lagom del av bolaget och likviditeten i aktien kan därmed öka och dess värde bli mer stabilt. Kategori:Företagsekonomi

Reservfond

Reservfond är en fond där aktiebolaget enligt 1975 till 2005 års aktiebolagslagen (1975:1385) skall lägga 10% av varje års nettovinst tills reservfonden uppgår till 20% av aktiekapitalet. Med den aktiebolagslag som gäller från och med den första januari 2006 (2005:551) försvinner skyldigheten att lägga undan vinst i reservfonden. Pengar som finns i reservfonden får användas till att täcka förluster, öka aktiekapitalet eller, med särskilt tillstånd, till annat ändamål. kategori:företagsekonomi

Kategori:Företagsekonomi

Huvudartikel: företagsekonomi Kategori:Samhällsvetenskap Kategori:Ekonomi

Shônen

Shōnen (jap. 少年, dt. Junge, Jugendlicher) ist im Westen vor allem als Bezeichnung für eine Manga-Kategorie bekannt. Shōnen-Manga sind japanische Comics, die speziell für heranwachsende Jungen gezeichnet werden. Der Schwerpunkt liegt vor allem auf Action und Kampf, gegen Monster und böse Mächte, aber auch gegen reale Alltagsprobleme. Oft handeln Shōnen-Manga von ganz normalen Kindern, die plötzlich zu Superhelden werden und mit ihren Superkräften ihre Freunde oder sogar die ganze Welt retten. Ein weltweit bekannter Vertreter des „klassischen“ Shōnen-Manga ist die Serie Dragonball. Das Gegenstück zu den Shōnen-Manga sind Shōjo-Manga (Manga speziell für Mädchen). Shōnen ist auch der Name einer Shōnen-Manga-Zeitschrift, die früher monatlich erschien. Die bekanntesten japanischen Shōnen-Manga-Zeitschriften sind Shōnen Jump und Shōnen Sunday, die beide wöchentlich erscheinen. Kategorie:Anime Kategorie:Manga ja:少年漫画

spalacze t�uszczu sitemap.html free poker thrifty car rental sluby

:: RELATED NEWS ::

Michail Stasinopoulos
Michael Stasinopoulos (27 July, 1903 - 31 October, 2002) was a Greek politician. He served as the president of Greece between 18 December 1974 and Read More...

Ivan Bloch
Ivan Stanislavovic Bloch (July 24, 1836, Radom - December 25, 1902/1901, Warsaw) (aka Johann von Bloch, Jean de Bloch, Ivan Bliokh) was a Polish banker and railway financier who devoted his private life to the study of modern October 26, 1863 - April 16 1928) was a U.S. hotel businessman born near Gettysburg, Pennsylvania. He built the first Statler hotel in 1898, in

Ellsworth M. Statler
Ellsworth Milton Statler (October 26, 1863 - April 16 1928) was a U.S. hotel businessman born near Gettysburg, Pennsylvania. He built the first Statler hotel in 1898, in

Ellsworth Milton Statler
Ellsworth Milton Statler (October 26, 1863 - April 16 1928) was a U.S. hotel businessman born near Gettysburg, Pennsylvania. He built the first Statler hotel in 1898, in

Sexual Slang
Sexual slang is any slang term which makes reference to sex, sexuality, sexual activity, the sexual organs, or matters closely related to them. A quintessential example is the slang term fuck for sexual intercourse. Other common examples include the term blow job for Read More...

Roger T. Staubach
Roger Staubach (born February 5, 1942) is a businessman and former American professional football player. He was born in Cincinnati, Ohio and graduated from a Catholic parochial school, Purcell high School (now called

Roger Thomas Staubach
Roger Staubach (born February 5, 1942) is a businessman and former American professional football player. He was born in Cincinnati, Ohio and graduated from a Catholic parochial school, Purcell high School (now called